Kråkor och andra fåglar
Vår vän kråkan som bor vid stranden, sitter oftast på skorstenen till huset med vasstak och betraktar horisontens skarpa linje eller de framdragande regnskyarna. När hon fått lagom mycket mat i näbben, skyndar hos sig att gömma det i marken. Eunice blir lätt hysterisk när jag talar om 'kråkan', ställer sig på bakbenen och tittar mig intensivt i ögonen. Det gäller att dela med sig. Men kråkan följer oss, tittar vädjande ovh tigger lite mer mat. Kanske jag kan få henne att sitta på axeln i sinom tid?
Fågelliv
För någon vecka sedan ville datorn Återupprätta sitt liv. Det lät jag den göra - vad hade jag att välja på? Det tog 16 timmar, sådär. Sedan var Macen klar. Jojo, alla filer tillkomna efter juni 2014 var borta. Det tråkigaste var att alla bilder frpån barnbarnens besök helgen innan var borta. Machuset erbjöd test (à 500:-) för att utröna om det var mjukvaran eller hårdvaran som fallerat, och ev en ny hårddisk à ... osv. Men datorn verkar fungera igen, bortsett från filförlusten. Men vem vet, de kanske dyker upp. Jag kör på så länge det går.
Senaste besöket på Morups tånge var lite speciellt. En havssula låg på en av stenarna ute på stenbarriären (Karet). Efter ett tag resteden på huvudet och började studera alla storskarvar och trutar i omgivningen.
Nog har vi sett havssulor passera under blåsiga dagar, ofta i orisontlinjen men ibland överraskande nära. Den här har säkert haft det jobbigt i de senaste dagarnas hårda blåst och helt enkelt slagit sig ner på den närmaste klippan, en dryg meter hög. Egentligen skulle den väl ha varit mellan Skottland och Nordnorge istället.
El på taket
Den 24/5 var det årsdag för solcellerna på taket. På två år har vi tagit emot 10 699 kWh. Sista året blev det 5648 kWh. Samtidigt har under dessa två år sålt 5180 kWh som vi inte kunnat tillgodogöra oss. Det är 48% ca.
Priusen har nu gått drygt 3700 mil på samma tid. Jag tankar var 100:e mil och det brukar gå på 20 l. Det betyder 0,2 i förbrukning (2,7 kr/mil). Elförbrukning är 1,55 kWh/mil vilket innebär 2,22 kr/mil. Summa 4,25 kr/mil. Men under sommarhalvåret blir det ofta gratis takel, 3:-/mil är en möjlig kostnad.
Minnen
Medan min Mac återskapar hela hårddisken, och där finns alla nytagna bilder, kan jag ju se vad som finns i min lite äldre dator. Där finns foton från början av fågelskådarkarriären. Den första jag hjittar minns jag tydligt. Lilia och jag hade övernattat i Getteröns vandrarhem och från fönstren mot havsviken, kunde vi se den ståtliga gråhägern. Kanske var det denna situation som som fick Lilia att önska sig en gråhäger på sin födelsedag, tecknad av Hannu?
Men det var på Naturum på Getterön som mitt fågelintresse började. Efter en bröllopsdagslunch på Parasollen, ville Lilia prompt att vi skulle åka in till Naturum. Där återuppväcktes mitt intresse för foto - kopplat till fåglar. Attt ha en riktig fågelkikare på tre ben och kunna koppla en enkel digitalkamera till denna, var drömmen.
Innan det fanns riktiga adaptrar hade jag med tejp och gamla pillerburkar, lyckats få till något som kunde kopplas till Emilys kamera, som jag lånade flitigt.
Med mina nya hjälpmedel var det bara att erövra världen och jag var ute mycket från och med nu. Salskrakar var belöningen den här dagen. I Glommen är de inte lika vanliga som de var i vattnet utanför Särö.
Lasse och Stina från Särö kommer på besök. Men än så länge är det bara en byggplats vi kan erbjuda.
David och Johanna för första gången i det nya huset.
Och en liten festlighet på andra sidan huset...
Vi flyttade in 2006 och har alltså bott här i nio år, faktsikt ett år längre redan än i det sista Säröhuset. Tiden går ...
Ett nytt försök
Bloggskrivandet har tagit en paus. Det är egentligen inget medvetet, det har bara inte blivit av. Antagligen har det med Facebook att göra. Där har åtminstone några bilder blivit publicerade, några hälsningar utväxlade och några gillanden utväxlats. Kanske beror det på att bloggandet verkar mer i skymundan. Man vet inte om någon alls läser det man skriver.
Men i familjen går livet vidare. Jag planerar för målning av huset men nöjer mig med att dela upp det på två -eller kanske tre - år. Det blev i ett slag betydligt förmånligare med den planeringen. Det bidrog även till att jag köpte en ny kamera eftersom jag slapp att lägga ut en massa pengar på färg. Det blev en Canon 70D med en helt ny sensor (drygt 20 megapixel). Den klarar även 7 bilder per sekund. Den ersätter mitt muskedunder EOS 1D Mk III, som drabbats av ett knepigt fel, 'Error 99'. Canon kan ta emot den och ge en prisuppgift på reparationen. Tycker man att det blir för dyrt, skrotar Canon generöst kameran alldeles gratis. Vill man ha den som prydnad kostar det knappa 700:- att hämta ut den - oreparerad. Men eftersom det sitter gammal teknik i den, den klarar bara 10 megapixel, så kommer jag kanske inte ens att lämna in den - vi får se.
Den eldrivna Priusen rullar vidare. En god vän frågade graabbarna i en verkstad vilket deras säkraste biltips var och de svarade unison: Toyota. Det var det bilmärke som de ansåg vara minst benäget att gå sönder. Man får väl förmoda att de, för att överleva i den branchen, sände en tanke till alla de andra bilmärkena som, utmärker sig för ett reparationsbehov lite då och då.
Men Priusen rullar på - än så länge har den bara gått 3.600 mil. Men nu har jag tänkt att tanka den var hundrade mil. Första gången, för några veckor sedan, fick jag på 22,5 liter. Det betyder en förbrukning på 0,225 l/mil. När nu sommaren är i antågande går det att få på ytterligare lite ström. Så jag räknar med en något bättre siffra. Enligt manualen ska den nöja sig med 0,21 l/mil.