Lite vårtecken
Morups tånge är tillgängligt igen, f.a. sedan man grävt en kanal som leder bort vattnet som gjort marken sumpig och svårtillgänglig. Nu har det mesta torkat upp och ett par vanliga (vattentäta) lågskor duger utmärkt. Hundarna har odkså fått följa med när jag drar i fält med tripoden. De gör som alltid när jag står still; sätter sig snällt och väntar. Bättre sällskap kan man nog inte ha.
Går man ända ut på 'tongen' kan man skåda ut över Karet och de ofta hundratals storskarvar och trutar som sitter där. Men tittar man åt andra hållet, in över de gräsbevuxna kullarna som snart ska skifta i gräsgrönt och triftskärt, ser man också en halv fyr sticka upp - lagom för ett teleobjektiv.
En skön plats, huvudet instoppat i kapuschongen och skyddat för blåsten. Det man inte helt kan skydda sig från är två hundtungor, som söker sig in till mina öron. Ovänlig vill man ju inte vara mot dem som bevisar en så mycken kärlek - även om kalla och fuktiga nosar inte är vad man innerst inne önskar sig.
Och strax utanför strandlinjen drar ett ejderstreck förbi med hög fart. Det är verklligen vår i luften!
En bit bort kilar ett par större stranddpipare över gräset och letar efter småkryp att äta. De har troligen varit i luften länge, letat efter lugna återhämtningsytor och så hamnat femton meter från mig. Ett så uppiggande sällskap!
Kommentarer
Trackback