Westminster Abbey
BBC entertainment kör The Royal Wedding som det brukar med populära program: gång på gång. Jag missade det mesta av det i fredags och idag slår jag på TV:n efter att ha lyckats!!! :) deklarera elektroniskt, det är snart midnatt och brudparet har svarat ja (I will) flera gånger vid det här laget i enlighet med repriseringssystemet.
För mig är det påfallande mycket religiös prägel över alla ceremonier. Men det är ju helt i sin ordning i en kyrka. Dock funderar jag över brudens brors förmaningstal till de nygifta - idel bibelcitat. Det verkade genuint och äkta. Eller är det så att vi i det supersekulerade Sverige har hört så mycket inomkyrkligt snömos att när någon för fram evangeliets ord bränner det till, skarpt och tveeggat.
The Right Reverend and Right Honourable Dr Richard Chartres KCVO, Bishop of London inledde sin korta predikan efter vigselakten med dessa ord
“Be who God meant you to be and you will set the world on fire.” So said St Catherine of Siena whose festival day this is. Marriage is intended to be a way in which man and woman help each other to become what God meant each one to be, their deepest and their truest selves.
Katarina av Sienna
Man kan läsa om helgonet att hon redan som barn fick ett speciellt och innerligt förhållande till Jesus och att hon är ett av Italiens skyddshelgon. Förmodligen är hon en påtaglig förebild för många. Men googlar man på Katarina av Sienna för att hitta en bild, verkar de flesta bilder föreställa andra Katarinor med helt annan outfit. Ja, det vore tom. blasfemiskt att tala om 'outfit' i hennes fall. Hon valde törenkronan framför en gyllene dito och stigmatiserades så småningom. Hon vördas både av katoliker och anglikaner, vilket något förklarar den anglikanske biskopens val av utgångspunkt för sin predikan.
Annars har jag minnen från Abbeyn från min första englandsresa - under gymnasietiden. Fader Alf Corell i Kortedala hade ombesörjt att gymnmasisten fick komma till ett kloster i södra England för några veckors språkstudier. Det var en upplevelse man inte skulle vilja vara utan. Det blev nu inget klosterliv à la Katarina för min del.
Men under mitt uppehåll i London 1963 bodde jag några dagar hos The Cowley Fathers på Deans Yard som ligger alldeles invid Abbeyn. Det blev gärna en genväg ut i londonvimlet.
För trettio år sedan var vi i England ett par veckor - vi bytte hus med en engelsk familj i Hove, grannstad till Brighton. Samtidigt inträffade det förra kungliga bröllopet, när prins Williams föräldrar gifte sig: Diana och Charles.
Det blir för mycket att minnas allt detta. Jag kommer i alla fall ihåg att vi lyckades hyra en TV för att kunna följa med i det bröllopet.
För mig är det påfallande mycket religiös prägel över alla ceremonier. Men det är ju helt i sin ordning i en kyrka. Dock funderar jag över brudens brors förmaningstal till de nygifta - idel bibelcitat. Det verkade genuint och äkta. Eller är det så att vi i det supersekulerade Sverige har hört så mycket inomkyrkligt snömos att när någon för fram evangeliets ord bränner det till, skarpt och tveeggat.
The Right Reverend and Right Honourable Dr Richard Chartres KCVO, Bishop of London inledde sin korta predikan efter vigselakten med dessa ord
“Be who God meant you to be and you will set the world on fire.” So said St Catherine of Siena whose festival day this is. Marriage is intended to be a way in which man and woman help each other to become what God meant each one to be, their deepest and their truest selves.
Katarina av Sienna
Man kan läsa om helgonet att hon redan som barn fick ett speciellt och innerligt förhållande till Jesus och att hon är ett av Italiens skyddshelgon. Förmodligen är hon en påtaglig förebild för många. Men googlar man på Katarina av Sienna för att hitta en bild, verkar de flesta bilder föreställa andra Katarinor med helt annan outfit. Ja, det vore tom. blasfemiskt att tala om 'outfit' i hennes fall. Hon valde törenkronan framför en gyllene dito och stigmatiserades så småningom. Hon vördas både av katoliker och anglikaner, vilket något förklarar den anglikanske biskopens val av utgångspunkt för sin predikan.
Annars har jag minnen från Abbeyn från min första englandsresa - under gymnasietiden. Fader Alf Corell i Kortedala hade ombesörjt att gymnmasisten fick komma till ett kloster i södra England för några veckors språkstudier. Det var en upplevelse man inte skulle vilja vara utan. Det blev nu inget klosterliv à la Katarina för min del.
Men under mitt uppehåll i London 1963 bodde jag några dagar hos The Cowley Fathers på Deans Yard som ligger alldeles invid Abbeyn. Det blev gärna en genväg ut i londonvimlet.
För trettio år sedan var vi i England ett par veckor - vi bytte hus med en engelsk familj i Hove, grannstad till Brighton. Samtidigt inträffade det förra kungliga bröllopet, när prins Williams föräldrar gifte sig: Diana och Charles.
Det blir för mycket att minnas allt detta. Jag kommer i alla fall ihåg att vi lyckades hyra en TV för att kunna följa med i det bröllopet.
Kommentarer
Trackback