Vårtecken

Hade snön lyst vit och legat julkortstjock på taken skulle takdroppet utgöra ett angenämt ackomgemang till vårens antågande. 'Öfsadröpet' uteblir dock då snön så effektivt skottats bort. Däremot 'bär skaren på morgonen', ett säkert vårtecken i Norrland. Jag blev varse att skaren inte var riktigt så bärkraftig på eftermiddagen då jag forcerade snötäcket mellan vägen och strandlinjen vid Morups tånge; skaren bar inte hela mig, om jag säger så. Jag fick till min glädje se strandskator - femton noga räknat, tre tofsvipor, en handfull gravänder, knipor vars hela kroppsspråk stavades 'parning' samt en salskrake, hane med hela den vita praktdräkten.

Fyra prutgäss landade strax intill iskanten i Korshamn - en ståtlig syn. De kanske var lite tidiga men häckningsplatserna ligger utefter de arktiska kusterna där födotillgången är näst intill obegränsad och där solen aldrig går ner. Sångsvanar, ett par, letade också efter föda.


Ett drygt 60-tal ejdrar rörde upp salta kaskader en bit ut och det som Darwin betecknade som själva drivkraften för allt liv och för arternas utveckling, nämligen kärleken, var i full gång. Darwins innerligt troende och mycket fromma hustru hade säkert en hel del att tillföra det begreppet.

På väg från Kurshamn fanns ett par rapphönor, varav den ena borde vara tupp. Helt nära väcgen, bara att backa lite och så ner med vindrutan och fotografera. Denna gång med det nya objektivet, 50 mm, 1,8 gick det tack vare att fåglarna stannade kvar. Det objektivet är bara till för att kunna digiscopera med i övriga fall.



David har hamnat i Kuala Lumpur i samband med jobbet. Där är det lika besvärande varmt som det kan vara bevärande kallt här. Men man vänjer sig både med det ena och det andra. Nu talar vi med varandra via Skype. Det är en nästan kuslig känsla att höra hans röst, stark och naturlig, tala inifrån hustruns laptop - och dessutom se sonen som på TV. Han kan se oss också, Heja Skype. Inte kostar det något heller. Teknikens under!

Vill man läsa om livet i Malaysia så går det bra. David bloggar därifrån:http://kualalumpurinspring.blogspot.com/ 
Uppochnerpåvända världen, mer eller mindre ruskig. Alice i Underlandet kan nästan slänga sig i ... nä, det var orättvist. Bara för att hon inte hade Skype ... Men visst är det en märklig värld?

Som avslutning går det utmärkt att lyssna till Bachs Matteus-passion, t.ex Gewandhausorchester Leipzig – J. S. Bach: Matthäus-Passion/Erster Teil/Herzliebster Jesu, was hast du verbrochen (Choral) och låtsas att det är fullständigt normalt. Alice i Underlandet hade kanske tyckt det. Men lever vi inte alla i våra 'underland', där en knapptryckning kan förändra så mycket?




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback