Efter Danmark firades midsommar vid Sommen
Nu har vi äntligen fått lära känna Johannas familj bättre. Lilia och jag var bjudna till deras sommarställe vid sjön Sommen över midsommar. Mycket lyckat får vara sammanfattningen på denna helg. Antalet övernattningsplatser var imponerande - men så ska också fyra barn med respektive samt barnbarn kunna hysas sammtidigt.
Utsikten var ståtlig - högt över Sommens yta var vi - i bakgrunden skymtar Sveriges 17:e största sjö och
En midsommarlunch väntade ... oförlikneliga voro bordets gåvor.
Alla resliga trän blickade ner på oss från höga kronor och med full styrka av fågelkonserter. Detta blev en oförglömlig helg. Tack för all omtanke och all god mat!
På hemmafronten har inte mycket ändrats. Vädret har stått sig ända fram till ikväll, då blixtarna ljungade ursinnigt och himlen försökte både jämna oss med marken och dränka oss i stormpiskande byar Men nu är allt lugnt igen och efter detta utbrott ska värmen återkomma i förnyad styrka.
En lövsångare bjöd generöst på sig själv liksom på sin sång. Det gick inte att ta miste på denna linslus:
I andra buskar tutade oförtrutet törnsångaren sin gnissliga sommarsång. Den sjunger nog längst av alla. Undrar hur många kullar den hinner sätta?
Att fotografera solnedgångar har jag väl inte gjort förut. Men det var läroroikt.
Vad mer behöver sägas? Hade man orkat skulle soluppgången också fått sin egen bild. Det hör midsommaren till att var lite soltillvänd.
Utsikten var ståtlig - högt över Sommens yta var vi - i bakgrunden skymtar Sveriges 17:e största sjö och
En midsommarlunch väntade ... oförlikneliga voro bordets gåvor.
Alla resliga trän blickade ner på oss från höga kronor och med full styrka av fågelkonserter. Detta blev en oförglömlig helg. Tack för all omtanke och all god mat!
På hemmafronten har inte mycket ändrats. Vädret har stått sig ända fram till ikväll, då blixtarna ljungade ursinnigt och himlen försökte både jämna oss med marken och dränka oss i stormpiskande byar Men nu är allt lugnt igen och efter detta utbrott ska värmen återkomma i förnyad styrka.
En lövsångare bjöd generöst på sig själv liksom på sin sång. Det gick inte att ta miste på denna linslus:
I andra buskar tutade oförtrutet törnsångaren sin gnissliga sommarsång. Den sjunger nog längst av alla. Undrar hur många kullar den hinner sätta?
Att fotografera solnedgångar har jag väl inte gjort förut. Men det var läroroikt.
Vad mer behöver sägas? Hade man orkat skulle soluppgången också fått sin egen bild. Det hör midsommaren till att var lite soltillvänd.
Kommentarer
Trackback