Den där lediga dagen

... inföll idag. En tilltagande värme efter några dagars ostnordostliga kalla vindar gav fjärilarna en ny chans att få i sig lite nektar innan döden väntar. Lappsparv hade varit synlig vid Lisereds skär, varför jag åkte dig i full ornat. Men just då uppehöll sig fågeln ett stycke därifån - utan att tala om vilket stycke det var. En ängspiplärka - eller är det en trädpiplärka - satt dock snällt och poserade framför kameran och låtsades vara en mycket sällsynt skönhet.


Men så rörde det sig i stenmuren lite längre bort ... var det lappsparven?



Men nej! Rödhaken har dock sin givna skönhet, särskilt med röda bär omkring.

Någon bättre bild på stäpphöken blev det naturligvis inte heller, fattas bara! Några ormvråkar högt och långt borta kunde anas i kikaren, men det var allt. Golfbanan växer dock, stora dumpers dundrar fram med sten och trädrötter  från landskapet, där förr skogen skuggade och fågeln byggde bo. Men den nya tiden är ständigt här:

 -Här rivs för att få luft och ljus!
Är kanske inte det tillräckligt?

Så långt Strindbergs Esplanadsystem eller Björnhults golfbana. Men där vi fågelskådare brukar stå, kommer golfbollarna att vina med stor kraft. Fågelskådarhjälm kan bli lösningen ...

Men än så länge har inga golfbollar nått hit. Istället kom en stenfalkshona och skar min kurs
Och har jag tagit fel på arten etc är jag tacksam för en liten vink. Så småningom har gått en rovfågelkurs.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback