Nu har jag fuskpäls i fickorna
Gårdagens exkursion till Morups tånge var dyster. Den tretåiga mås jag sett åtskilliga gånger i hamnen och som bar tydliga tecken på oljeskada på buken, låg död i gräset strax intill de stora stenarna. Prognoserna för den har varit negativa, en oljeskada leder ofta till infektion, avkylning och småningom till döden. Här är den - frid över dess minne.
Över Breviks ängar svävar ibland en tornfalk. Idag var den tydligen mätt för upp på en ledningsstolpe satt den och blickade ut över ägorna. Den satt kvar när jag återvända en dryg timme senare. I vissa lägen är jag så tacksam över Canons lineser.
Våren låter vänta på sig. Visserligen är det plusgrader men den stränga kylan sitter kvar i marken. Det är fruset och hårt. I detta kalla, oftast blåsiga väder, halkade jag igår in på Br Johanssons rea i Falkenberg. Det är den "fina" affären, med Gant och andra tjusiga märken. Jag gillar kvalitet men inte till ordinarie priser. Ett par tröjor à 99 lockade, och så Melkachinos i min storlek! Två par. Nu har jag fram till begravningen (jo min egen, förstås, jag skulle inte kunna använda nämnda brallor på någon annans begravning, de går i brunt och jordfärg). När jag ändå var i köptagen och håller på att pensionera min gråa vinterjacka, passade jag på att undersöka jackbeståndet. Min gamla har en dragkedja som alltid! hakar upp sig. Ofta går det inte att få ner dragkejdan med mindre än att använda tänderna! Nu är det dags att den får tjänstgöra endast vid hjulbyten och andra lortiga jobb. Så, efter att ha besett hela sortimentet, Från Gant och neråt, hittad vi en rymlig en, med utmärkta fickor - hela skådararsenalen ryms där med fågelbok och digiskopingprylar. Kanske även fågelholk?
Men överrumplingen kom när jag stod där med den generösa kapuschongen uppdragen. Jag hittade ett par nya fickor, utanpå de stora rymliga. Jag kände den lena insidan: fuskpäls inne i jackfickan! Det kändes nästan oanständigt, jag menar att jackfickor brukar vara för trånga eller för grunda eller inledas med en obehagligt vass dragkejdja, som det stackars skinnet måte passera för att få upp något. Och så var det päls på insidan! Jag förstår nu Lennie i Möss och människor lite bättre. Han gillade ju mjuka och lena material. De stackars mössen han fick i sin hand överlevde tyvärr inte hans ömhetsbetygelser.
Jackan är dessutom försedd med reflexband lite här och där - utmärkt om man skulle hamna i en lavin, t.ex. Dessutom är den röd. Jag får undersöka om röd färg har någon inverkan på fåglarna.
Men om sanningen ska fram så bekostas jackan av Hallandstrafiken. 895:- på ett presentkort för senaste strulet med inställda tåg. Och dessutom inflöt 1000:- till kontot för förra perioden i december, då regnet ställde till det.
Friggeboden skulle få nytt golv var det sagt. Allt finns men på fel ställe. Så en ny hög hylla finns från och med idag för att härbärgera de sista kartongerna från flytten. Om jag försiktigtvis siktar på påsklovet, finns vissa möjligheter att det kan bli ett golv.
För övrigt blev längtan för stor: jag måste åka tåg igen. Egentligen har jag en massa papper att rätta och tåget är ju som bekant bästa stället - man får vara i fred och det är otroligt avstressande att bara åka med. Men jag hade också ett par smärre ärenden. Men t o r Göteborg kanske blir av även imorgon.
Över Breviks ängar svävar ibland en tornfalk. Idag var den tydligen mätt för upp på en ledningsstolpe satt den och blickade ut över ägorna. Den satt kvar när jag återvända en dryg timme senare. I vissa lägen är jag så tacksam över Canons lineser.
Våren låter vänta på sig. Visserligen är det plusgrader men den stränga kylan sitter kvar i marken. Det är fruset och hårt. I detta kalla, oftast blåsiga väder, halkade jag igår in på Br Johanssons rea i Falkenberg. Det är den "fina" affären, med Gant och andra tjusiga märken. Jag gillar kvalitet men inte till ordinarie priser. Ett par tröjor à 99 lockade, och så Melkachinos i min storlek! Två par. Nu har jag fram till begravningen (jo min egen, förstås, jag skulle inte kunna använda nämnda brallor på någon annans begravning, de går i brunt och jordfärg). När jag ändå var i köptagen och håller på att pensionera min gråa vinterjacka, passade jag på att undersöka jackbeståndet. Min gamla har en dragkedja som alltid! hakar upp sig. Ofta går det inte att få ner dragkejdan med mindre än att använda tänderna! Nu är det dags att den får tjänstgöra endast vid hjulbyten och andra lortiga jobb. Så, efter att ha besett hela sortimentet, Från Gant och neråt, hittad vi en rymlig en, med utmärkta fickor - hela skådararsenalen ryms där med fågelbok och digiskopingprylar. Kanske även fågelholk?
Men överrumplingen kom när jag stod där med den generösa kapuschongen uppdragen. Jag hittade ett par nya fickor, utanpå de stora rymliga. Jag kände den lena insidan: fuskpäls inne i jackfickan! Det kändes nästan oanständigt, jag menar att jackfickor brukar vara för trånga eller för grunda eller inledas med en obehagligt vass dragkejdja, som det stackars skinnet måte passera för att få upp något. Och så var det päls på insidan! Jag förstår nu Lennie i Möss och människor lite bättre. Han gillade ju mjuka och lena material. De stackars mössen han fick i sin hand överlevde tyvärr inte hans ömhetsbetygelser.
Jackan är dessutom försedd med reflexband lite här och där - utmärkt om man skulle hamna i en lavin, t.ex. Dessutom är den röd. Jag får undersöka om röd färg har någon inverkan på fåglarna.
Men om sanningen ska fram så bekostas jackan av Hallandstrafiken. 895:- på ett presentkort för senaste strulet med inställda tåg. Och dessutom inflöt 1000:- till kontot för förra perioden i december, då regnet ställde till det.
Friggeboden skulle få nytt golv var det sagt. Allt finns men på fel ställe. Så en ny hög hylla finns från och med idag för att härbärgera de sista kartongerna från flytten. Om jag försiktigtvis siktar på påsklovet, finns vissa möjligheter att det kan bli ett golv.
För övrigt blev längtan för stor: jag måste åka tåg igen. Egentligen har jag en massa papper att rätta och tåget är ju som bekant bästa stället - man får vara i fred och det är otroligt avstressande att bara åka med. Men jag hade också ett par smärre ärenden. Men t o r Göteborg kanske blir av även imorgon.
Morris har slocknat på min säng. Han sover som ett barn. Och med barnets rätt nosade han upp en fleecetröja, där promenadens frolicbitar låg. När jag skulle använda den var fickan tom och lite småfuktig, som när en hundtunga genomsökt den.
Det är dags att försiktigt närma sig högen uppsatser innan natten tar över helt. Bläää!
Kommentarer
Trackback