Och havet välte och vinden ven
Regnrusk avlöst av strålknippen från en molnjagad sol - I Glommen blåser det. Det gör det alltid men det upplevs som storm och de båda vindsnurrorna vi ser från köket har en hög och jämn hastighet. Då bestämde jag mig - ner till Morups tånge för att titta på fåglar. Visserligen finns det en prärielöpare inte långt härifrån, men jag motstod frestelsen att få ännu en raritet på listan. Jag ville bara ner till tången för att se vad som fanns i strandkanten. 
En ljungpipare till vänster och en av sammanlagt tretton kärrsnäppor till höger. De verkade trivas tillsammans: när en av dem skuttade några steg följde ett par andra med. Så höll de på ett bra tag där i den bland de ruttnande grönalgerna. Luften var mättad av denna strandens egen förfuttnelseprocess - gissningsvis mängder med föda för hungriga vadare, kråkor, trutar och många andra arter som har julafton nu.
De blygrå skyarna jagade fram från söder. Landskapet var förändrat, färgskalan mörknade och himmelens mäktiga välvning tedde sig bara ännu mer majestätisk - det var bara det gudomliga braket från en baraockorgel som fattades. En dubbel regnbåge syntes i nordost, som en påminnelse om Guds förbund med Noa (1 Mos. 9:12 - 17).
En vindtät jacka med fleecetröja inunder började förlora sin motståndskraft och efter en halvtimme i movinden var det bara att packa ihop tuben och dra sig hemåt i den tilltagande skymningen.
Denna naturupplevelse gav energi åt att ringa 10 à 15 samtal till de rara eleverna, som motstått alla påminnelser om att lämna in gamla läroböcker. Ibland är motståndskraften imponerande.
Klockan närmar sig 00:30 denna den tredje dagen i oktober, regnens månad. Nu väser och fräser det mot rutorna. En långtradare med ett Eksjöhus på flaket kom strax innan fram till en av de färdiga husgrunderna. När jag kommer hem i morgon eftermiddag står det väl ett nytt hus där.
An other night of victory och man kommer ur nattens drömmar för att ta den nya dagen i famn.
God natt
En ljungpipare till vänster och en av sammanlagt tretton kärrsnäppor till höger. De verkade trivas tillsammans: när en av dem skuttade några steg följde ett par andra med. Så höll de på ett bra tag där i den bland de ruttnande grönalgerna. Luften var mättad av denna strandens egen förfuttnelseprocess - gissningsvis mängder med föda för hungriga vadare, kråkor, trutar och många andra arter som har julafton nu.
De blygrå skyarna jagade fram från söder. Landskapet var förändrat, färgskalan mörknade och himmelens mäktiga välvning tedde sig bara ännu mer majestätisk - det var bara det gudomliga braket från en baraockorgel som fattades. En dubbel regnbåge syntes i nordost, som en påminnelse om Guds förbund med Noa (1 Mos. 9:12 - 17).
En vindtät jacka med fleecetröja inunder började förlora sin motståndskraft och efter en halvtimme i movinden var det bara att packa ihop tuben och dra sig hemåt i den tilltagande skymningen.
Denna naturupplevelse gav energi åt att ringa 10 à 15 samtal till de rara eleverna, som motstått alla påminnelser om att lämna in gamla läroböcker. Ibland är motståndskraften imponerande.
Klockan närmar sig 00:30 denna den tredje dagen i oktober, regnens månad. Nu väser och fräser det mot rutorna. En långtradare med ett Eksjöhus på flaket kom strax innan fram till en av de färdiga husgrunderna. När jag kommer hem i morgon eftermiddag står det väl ett nytt hus där.
An other night of victory och man kommer ur nattens drömmar för att ta den nya dagen i famn.
God natt
Kommentarer
Trackback