Ge mig mörker!
Det tar ett år att komma iordning efter en flytt. Än så länge har det bara gått knappt fyra månader sedan vi flyttade in. Än så länge kan man skylla på det. Än så länge ... Men nu måste gardinstänger sättas upp, lampor monteras och ... listan kan bli lång.
Men nu har Emily flyttat in i sitt rum. Plötsligt fick vi två sängar över. Vad gör man med dom?
En säng står på högkant i mitt rum och den andra hamnade under Emilys säng. En papperskorg och en drickaback med ett rejält franskt lexikon för att uppnå jämvikt stöttar insidan. Inflyttningsåret är provisoriernas tid, de alltmer permanenta provisorierna.
Fortfarande nästan sommar. Sena kvällspromenaden med Morris sker i frätande ljus från dessa skrapa gatlyktor med ett natriumgult som bländar ögats innersta och förblindar ens mörkerseende. Försöker man titta på Karlavagnen får man skärma av allt ljus och så småningom framträder alla sju. Först när vi går en bra bit utanför det asfalterade välståndet kan ögat få sin njutning av stjärnhimlens oändlighet och stämma själen i samklang med sfärernas harmoni. Jag får nästan nackspärr av att stirra uppåt. Morris har sin uppmärksamhet rakt ner, ner i grästuvorna. Jag är säker på att han får väl så fina bilder i huvudet av sitt nosande. Så går vi, allt längre in i mörkret ...
God natt
Men nu har Emily flyttat in i sitt rum. Plötsligt fick vi två sängar över. Vad gör man med dom?
En säng står på högkant i mitt rum och den andra hamnade under Emilys säng. En papperskorg och en drickaback med ett rejält franskt lexikon för att uppnå jämvikt stöttar insidan. Inflyttningsåret är provisoriernas tid, de alltmer permanenta provisorierna.
Fortfarande nästan sommar. Sena kvällspromenaden med Morris sker i frätande ljus från dessa skrapa gatlyktor med ett natriumgult som bländar ögats innersta och förblindar ens mörkerseende. Försöker man titta på Karlavagnen får man skärma av allt ljus och så småningom framträder alla sju. Först när vi går en bra bit utanför det asfalterade välståndet kan ögat få sin njutning av stjärnhimlens oändlighet och stämma själen i samklang med sfärernas harmoni. Jag får nästan nackspärr av att stirra uppåt. Morris har sin uppmärksamhet rakt ner, ner i grästuvorna. Jag är säker på att han får väl så fina bilder i huvudet av sitt nosande. Så går vi, allt längre in i mörkret ...
God natt
Kommentarer
Trackback