Den där månen ...

Jodå. det gick att måla en bit till idag. 16 grader varmt och ganska stilla i luften efter de senaste dagarnas stormliknande väder. Min fiffiga takstege funkade bra och jag kom åt fint på de svåra ställena. Att lägga skyddsplast på betongpannorna var inte heller någon konst. Jag blir förvånad över hur vig jag faktiskt är: att stå i en omöjlig ställning och måla på ett omöjligt ställe. Fast bäst är att inte skjuta haren före skinnet eller vad det heter - jag kan ju få kramp i vaden precis när jag somnat.

När solen gått ned gick månen upp. Inte riktigt full men ändå. Kunde inte motstå frestelsen att ta fram fågelkikaren och studera den romantiska himlakroppen på närmare håll. Det gick bra att fotografera genom tuben. Så¨här blev det, kolla själv!
108025-10
Lite skrovlig är den, kratrarna utefter horisontlinjen ser mäktiga ut, vilka fantastiska bergskedjor det måste vara. De som skrev de bästa dikterna om månen hade nog ingen Carl Zeiss-tub att titta i. Inte blir man väl särskilt romantiskt inspirerad av denna koppärriga himlakropp. Nej, månen ska betraktas med blotta ögat, det ska vara ljumma nattvindar och man ska gärna vara två. Då kan man komma i stämning som i Eichedorffs dikt

Månnatt.

Det var, som hade himlen
den dunkla jorden kysst,
tills i ett blomvitt skimmer
den låg och drömde tyst

Igenom sädesfälten
en sakta vindfläkt drog
det susade i skogen
och stjärnklar natten stod.

Och även själen spände
sin vida vinge ut,
flög över stilla ängder,
som flög den hem till slut.


En annan diktare som låtit månen få en central plats är Stagnelius. Vem minns inte Delia som sänker sig till herden Endymion och kysser honom för att sedan återvända till till Olympen. "Blott i drömmar Olympen, stiger till dödliga ned". En kyss fick han - eller var det drömmen om en kyss som stannade kvar i minnet? Men det var Stagnelius' dilemma, han hade det svårt med kärleken.

 Enligt den grekiska mytologin var Endymion mångudinnan Selenes älskade. Selene skall ha gripits av så stark kärlek till honom att hon bad Zeus att låta honom själv välja sitt öde. Han valde den eviga sömnen i evig skönhet och ungdom och vilar sovande i en grotta på berget Lathmos, där Selene ibland besöker honom. Endymion, drömmande om skönhet och ideal, blev ett omtyckt motiv i konst och poesi, bl.a. hos Keats och Stagnelius, lär oss NE. Han var alltså ytterligare en som inte ville bli vuxen utan längtade sig kvar i den eviga ungdomen och chilla (!) . Hör man inte ett eko från unga bloggare här? I gott sällskap är de dock: Att sova, sova och få drömma ville Hamlet i sin monolog. Men han övervägde också  att "ta kvittens på sig med en tum stål", en inte helt främmande tanke som kan dyka upp när man minst anar det. Men den sömnen kan vänta.


Hjälp mig nu med litterära och andra exempel på tjejer som inte vill bli vuxna. Det känns lite fel att bara komma dragandes med Pippi Långstrump som inte ville bli "stur". Men jag kommer inte på någon annan i all hast.

Morris behöver också komma ut och titta på månen. Får se om det finns några vargtakter i honom och han börjar yla

Vid det här laget har "himmelens skimrande silvervårta" klättrat en bra bit mot zenit. Det ärt lite tidigt att knyta sig så vi prövar ett preliminärt

God natt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback