Med hela orkestern i fickan - eller naturen med för den delen

Just nu spelar mina favoriter, trombonduon J.J. Johnson & Kai Winding jazz för mig i bröstfickan. Det kunde ju ha varit i mina lurar, men dem har jag naturligvis glömt hemma. Men trevligt är det med favoriterna. Men egentligen är nymodigheten avsedd att spela upp fågelläten, både för att locka till sig ilskna rödstjärtar i skogen, som plötsligt upplvere att de fått en inkäktare i reviret, och dessutom kunna jämföra lätet "på platsen" när man väl står där och undrar vad för en fågel som hörs. Det jag ska undvika är,efter vad jag hört, slagugglans läte. Det kan gå illa om man får en ilsken dylik i huvudet.

Skrivandet har nått en högvatennivå aldrig tidigare nådd. Ett antal projektarbeten, I-searcharbeten, bokredovisningar, filmditon och annat vanligt skrivande, bl.a.a två klassersupsater om Shakespeare har gett mig mer att göra än vad aldrig så många tågresor räcker till. Det är nu min beryktade snabbläsningsteknik kommer in. Det var inget jag skrutit med men som någon kollega uppfattat. Sanningen är väl att efter 10 år i branschen och några tusen uppsatser, kan man rätt snabbt göra sig en uppfattning om det ena och det andra.

När jag är klar med allt detta är det dags att ta itu med nationella proven i svenska. Kul!




Tid i långsam rusch

Ännu en vecka i både slow motion och racerfart. Tisdag och onsdag var det utvecklingssamtal till ganska sent. I går (torsdag) var vi i konserthuset i Göteborg. Egentligen borde jag väl mer noga föra upp vad vi lyssnat till och också vem som dirigerat etc. Dessa högtidsstunder ger mycket kraft när man har skäppan full.

Berlioz Romerska karneval och dessutom den korta Uvertyr till del 2 av Kristi barndom. Så blev det Mozart Pianokonsert nr 22. Det andra långa verket var Elgars Enigmavariationerna. Allt storslaget, den unge Robin Ticciati dirigerade och Cedric Tiberghien från Frankrike spelade Mozart.

Stående ovationer är inte ovanligt i konserthuset och det speglade väl auditoriets uppfattning om dirigentens och orkesterns gemensamma förmåga.

Fredag kväll - en lång vecka där delar gick i slow motion samtidigt om tiden rann ut. Veckorna går fort. Preliminär inlämning av projektarbeten ger mig många timmars arbete att snabbt läsa igenom alla och komma med synpunkter medan det ännu finns tid att förbättra.

Ute stormar det. En och annan orkanby har också uppmätts - taket till fågelmatningen har blåst av.



Nästan sommar är en överdrift

Min tröja talar om när det är vår. Då vill den nämligen inte vara kvar på kroppen utan åker ner i ryggsäckens röda gap. Där ligger den tryggt och håller mina äpplen sällskap. Idag var det så där härligt, riktigt vårvarmt, tom. sommarvarmt om man stod på rätt ställe.

Tofsvipor har kommit i stora flockar. De har i alla tider varit vårens förebud.

image629
Strandskator är också på plats. En spatserade kring i Glommens hamn igår.

image630

Idag försökte jag få se en skymt av
vattenpiplärkan i Eftra. Vissa har haft tur och fått fina bilder. Men icke jag, en rödhake var väl egentligen allt jag såg riktigt tydligt. Men badplatsen i naturreservatet är en av de finaste pärlorna på västkusten - även utan vattenpiplärka. Även skärpiplärka gjorde sig bra i vårsolen.

Morris på kvällspromenad med Morris - nu verkar han mer som en draghund där jag får agera släde i det starka månskenet. Havet brusar i närheten - sommaren är inte långt borta.

Rödhuvad dykand

Ja, så var det en ny fågel av det mer sällsynta slaget som dykt upp ur havet. Rödhuvad dykand är en tvåstjärning raritet, dvs den brukar uppträda någon eller några få fånger per år. Nu är den synlig strax söder om Tylösand i Halmstad.

När vi kom dit hade regnblandad snö förenat sig med den hårda vinden. Jag var beredd att sätta mig i bilen genast men Klas Göran är enveten och tur var väl det. Den skulle finnas i Långenäsviken med det röda dasset.  Vi letade och regnet svepte fram över oss. KG hade lämnat handskar i sin bil, vi delade på mina.- Det gick. Så plötsligt kom det en andfågel flygande och slog sig ned i strandkanten, inte särskilt långt bort. Samtidigt  upphörde regnet för en liten stund. Det var den eftertraktade anden, av allt att döma en adult hona (med reservation för att jag läser in för mycket i skära näbbfläckar etc)

image627

Inte långt därefter kom ytterligare fyra skådare och det intressanta samtal utbröt som ofta uppkommer när några likasinnade resonerar.

Jag kunde konstatera att autofokus fungerade utmärkt med min nya konverter tillsammans med 300/ bl -objektivet, tack vare de tre tejpade stiften.

image628

Sista helgen av ett sportlov är snart till ända. Vart tog det vägen? Kramaktiga försök att rätta ytterligare ett större antal arbeten misslyckades. Nå, det går snart över. När väl terminen har kuggat igång har man glömt alla sovmorgnar och långa härliga hundpromenader. Morris är förresten alldels nyklippt, något som verkar ha gett honom oanade krafter. Tänk om jag bleve lika pigg varje gång jag drar av mig kalufsen med hjälp av hundtrimmern! Och Emily har tentat för första gången idag och det hade gått bra. Det finns egentligen ingen anledning att beklaga sig så här inför andra söndagen i fastan.


Dammråttor och snösparvar

De bästa föresatser kan utlösa katastrofkänslor - jo, jag tar i. Men en nödvädig dammsugning skulle genomföras. Mest spännande var att reda ut alla tiotals sladdar som krälar under skrivbordet. När alla dammråttor försvunnit var det bara att kolla posten, ha ett halvt öga på TV:n osv. Det var då det började. Bredbandet funkade inte - en sladd hade hoppat ur datorn, lätt fixat. Men innan jag kom på denna avgörande ledningsfråga, hade jag testat lika olika hål i modem och router utan att egentligen lyckas så mycket bättre. Som tur är finns det support. I port (=hål) nr 2 skulle TV-utgången sitta. Nu har jag textat och kan dammsuga med större tillförsikt.

Tänk att det finns elever som lämnar in arbeten man laddat ner från nätet. Som väl är det sällsynt. Men kommer arbetet därifrån brukar jag hitta det. Numer måste man enrollera sig i Mimers brunn, MVGplus och andra liknande ställen som tillhandahåller redan färdigskrivna elevarbeten. Men går det inte att effektivisera. Jodå, bästa sättet är att förse eleverna med ett antal punkter: "Följ dessa noga". Gör de inte det ökar misstänksamheten ...

Stillheten var total längst ute på Morups tånge under tidig förmiddag. Särskilt mycket fågel var det inte tal om. En flock snösparvar for omgring bland stenarna i vattenbrynet opch verkade hitta ätbarheter där.

image622

En ensam skärpiplärka sitter på en annan sten (eller är det en vattenpiplärka rentav?) Det har jag lärt mig att de är svåra att skilja åt. Ryggens bruna ton anses vara en säker karaktär. Benen känns något ljusare än skärpipens. Tydliga vingband. Mer vitt ovanför ögat än skärpipen i vinterdräkt. Gult i näbben. Även undersidan är påtagligt ljus och strecken distinktare än skärpipens lite murrigare teckning. Någon jag vet som är mycket kunnig har rapporterat OB vatten/skärpiplärka från denna lokal. Men det blir till att förlägga hundpromenaderna till Morups tånges yttersta sida resten av lovet. och hoppas på bättre bilder. Det kunde vara denna fågel. Någon som vill höra av sig?

image625

image626

Nu när jag kan se på TV igen visas första programmet om klass 9A vid en erkänt dålig skola i Malmö. Sveriges bästa pedagoger har samlats för att under en termin få den här klassen till en av de bästa i Sverige. Erkänt goda skolledare också, får man väl tillägga. Fast det är svårt att tänka bort TV-teamet. Så måste man tänka bort dem som blev ställda utanför projektet - ännu har de inte visats i TV-rutan.
Så är diskussionen igång: hur ska man kunna göra skolan bra igen?

Enligt gamle Gauss som talade om hur betygen skulle normalfördelas, skulle 7% ha betyget ett och 24 % betyget.
2. Det blir 31% som inte nådde upp till godkänt: godkänt var 2,3 i snitt. Antalet underkända idag eller elever som inte fått betyg har väl ännu inte kommit upp i de siffrorna och väl är väl det.

Minister Björklunds polishämtningspedagogik har fått en utmaning!

Våren har kommit lite i förväg

Att talgoxarna redan börjat låta är inte ovanligt. De brukar göra det, redan i januari ibland. Nu låter de överallt. Far upp och ner i träden i ett slags våryra. Sitter still och låter med näbbet på vid gavel.
image619

Det skulle ha varit massvis med gäss inte långt härifrån men på det sagda stället fanns inget. Vid Ramsjöholm däremot var det en del kanada-  åch grågäss - och minst 50 tofsvipor!. Hoppas inte vintern kommer i retur. Då blir det inte nådigt för dessa eller de sånglärkor och större strandpipare som har synts idag.

Men nu är det sportlov en vecka. Värmeöverskottet i norra Sverige sägs vara tio grader medan det är fem i södra.  Några skidor blir det i alla fall inte.

Solglitter och saltstänk

Morris har nog åldrats en del. Han har lite svårt att komma upp i stående, särskilt som parkettgolvet får bakbenen att glida isär. Jag minns veterinärens kommentar från i somras: Hm, musklerna kunde varit i bättre trim - när han kände utefter bakbenen. Och till råga på allt - hans uppfödare har flyttat till Spanien och nu gäller det att hitta en ny trimmare - eller ska man skaffa en hundtrimmer själv?

Men han älskar att streta iväg genom gräset med nosen i backen. Men eftersom han är snäll innerst inne är det knappast mening med att införa några Dog whisper methods. Vill h an dra mig, får han. Jag går med blicken i buskarna för att spana små och stora fåglar. Så hände det sig att en liten gärdsmyg satte sig ner på en gren någon knapp minut och vips var den förevigad:
image616

Den starka vinden håller i sig. Bakom stormboden häckade några skådare som ivrigt spanade ut i det grå fräsande vågskummet. En klykstjärtad stormsvala hade siktats strax söder om Varberg och nu borde det vara vår tur att ta emot den främmande gästen. Tårögda stirrade vi in i våra okular och spanade efter denna lilla fågel (18 - 21 cm - kortare än en björktrast). Vingspannet är dock proportionellt längre. Någon sa' att ska man få syn på den alls, gäller det att hålla tuben inställd på ett strategiskt ställe och hoppas att den dyker upp just där. Pga. sin litenhet ska den vara svår att få syn på. Det var kanske så det var - vi spanade lite överallt och såg förmodligen inte denna lilla raritet pga. de höga vågorna.

Lite lättare var det då att se havssulan trots att  den skickligt seglade i vågdalarna med god fart - mot vinden!

Några sjöorrar var också på väg söderut:
image617

Nere i hamnen hade tre tretåiga måsar sökt skydd. Det var lika dant förra året. Även då var en av dem oljeskadad. Har kommer stormarnas betvingare med en rejäl fläck i underredet.
image618

Så var då denna blåsiga dag tillända. Mildvädret slår rekord - är våren nära?