Solglitter och saltstänk
Morris har nog åldrats en del. Han har lite svårt att komma upp i stående, särskilt som parkettgolvet får bakbenen att glida isär. Jag minns veterinärens kommentar från i somras: Hm, musklerna kunde varit i bättre trim - när han kände utefter bakbenen. Och till råga på allt - hans uppfödare har flyttat till Spanien och nu gäller det att hitta en ny trimmare - eller ska man skaffa en hundtrimmer själv?
Men han älskar att streta iväg genom gräset med nosen i backen. Men eftersom han är snäll innerst inne är det knappast mening med att införa några Dog whisper methods. Vill h an dra mig, får han. Jag går med blicken i buskarna för att spana små och stora fåglar. Så hände det sig att en liten gärdsmyg satte sig ner på en gren någon knapp minut och vips var den förevigad:
Den starka vinden håller i sig. Bakom stormboden häckade några skådare som ivrigt spanade ut i det grå fräsande vågskummet. En klykstjärtad stormsvala hade siktats strax söder om Varberg och nu borde det vara vår tur att ta emot den främmande gästen. Tårögda stirrade vi in i våra okular och spanade efter denna lilla fågel (18 - 21 cm - kortare än en björktrast). Vingspannet är dock proportionellt längre. Någon sa' att ska man få syn på den alls, gäller det att hålla tuben inställd på ett strategiskt ställe och hoppas att den dyker upp just där. Pga. sin litenhet ska den vara svår att få syn på. Det var kanske så det var - vi spanade lite överallt och såg förmodligen inte denna lilla raritet pga. de höga vågorna.
Lite lättare var det då att se havssulan trots att den skickligt seglade i vågdalarna med god fart - mot vinden!
Några sjöorrar var också på väg söderut:
Nere i hamnen hade tre tretåiga måsar sökt skydd. Det var lika dant förra året. Även då var en av dem oljeskadad. Har kommer stormarnas betvingare med en rejäl fläck i underredet.
Så var då denna blåsiga dag tillända. Mildvädret slår rekord - är våren nära?
Men han älskar att streta iväg genom gräset med nosen i backen. Men eftersom han är snäll innerst inne är det knappast mening med att införa några Dog whisper methods. Vill h an dra mig, får han. Jag går med blicken i buskarna för att spana små och stora fåglar. Så hände det sig att en liten gärdsmyg satte sig ner på en gren någon knapp minut och vips var den förevigad:
Den starka vinden håller i sig. Bakom stormboden häckade några skådare som ivrigt spanade ut i det grå fräsande vågskummet. En klykstjärtad stormsvala hade siktats strax söder om Varberg och nu borde det vara vår tur att ta emot den främmande gästen. Tårögda stirrade vi in i våra okular och spanade efter denna lilla fågel (18 - 21 cm - kortare än en björktrast). Vingspannet är dock proportionellt längre. Någon sa' att ska man få syn på den alls, gäller det att hålla tuben inställd på ett strategiskt ställe och hoppas att den dyker upp just där. Pga. sin litenhet ska den vara svår att få syn på. Det var kanske så det var - vi spanade lite överallt och såg förmodligen inte denna lilla raritet pga. de höga vågorna.
Lite lättare var det då att se havssulan trots att den skickligt seglade i vågdalarna med god fart - mot vinden!
Några sjöorrar var också på väg söderut:
Nere i hamnen hade tre tretåiga måsar sökt skydd. Det var lika dant förra året. Även då var en av dem oljeskadad. Har kommer stormarnas betvingare med en rejäl fläck i underredet.
Så var då denna blåsiga dag tillända. Mildvädret slår rekord - är våren nära?
Kommentarer
Postat av: Linnea
Hej Hans! Vilka fina pippifråglar du har lite mer söderut..här är det mest kråkor. Hoppas att allt är bra med dig!
Må väl!
Postat av: Anonym
Tack! Fåglar är alltid fina och kommer man dem närmare med hjälp av kameran är det ett rejält lyft.
Söderut ... pratar vi om kråkorna i Göteborg slår jag vad om att vi har tvåtusen fler just där jag bor.
Sköt om dig!
/Hans
Trackback