Ny katolsk kyrka i Varberg

Igår var biskop Anders på besök i den lånade Håstenskyrkan, där katolsk mässa firas varje söndag kl 17.00. En god nyhet framfördes vid det efterföljande kyrkkaffet: en ny kyrka ska byggas och en ny kyrkoherde kommer att bosätta sig i Varberg till hösten. En tilltänkt tomt finns och när väl fullmäktige konfirmerat beslutet, gällder det att hitta en lämplig lösning för själva kyrkbygget; kanske en vandringskyrka? Svenska kyrkan har kanske någon till salu?


Biskop Anders flankerad av fader Jozef t h och diakon Olof t v





26 Se på fåglarna! De oroar sig inte över vad de ska äta. De behöver inte så eller skörda eller skaffa sig matförråd för er himmelske Far ger dem mat. Och ni är mycket mer värda för honom än de.

27Kan all er oro lägga ett enda ögonblick till era liv?

28Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på liljorna på fälten. De bekymrar sig inte för sina kläder.

29Och ändå var inte kung Salomo i all sin prakt så vackert klädd som de.

30Och om Gud nu på ett så underbart sätt bryr sig om blommorna, som står här i dag och är borta i morgon, ska han då inte ha omsorg om er? Litar ni alltjämt så lite på Gud?  (Matt. 6:26-30)


Det borde vara oftare som man hade detta perspektiv för ögonen. Kanske var det så som Salomo såg ut i all sin prakt, med guldtrådsvävda tyger och skickligt utformade broderier. Och ändå hade han ett gott stycke kvar till liljorna på marken. Men ytterst - bekymra dig inte.

Se på fåglarna ... Idag hördes återigen törnsångaren. I veckan har svarthättor passert på väg norrut, får man tro. I den stora salixen hoppade de omkring bland pilfinkar, grönfinkar, talgoxar, blåmesar och gransångare.

En svarthätta, hane. Nu har den inte synts till på ett par dagar men förhoppningsvis är den kvar i grannskapet.

En fjällgås har rastat tillsammans med en flock vitkindade gäss vid Galtabäcks fågeltorn. Den disiga dagen och ett antal hundra meter gjorde inte fotografering till dagens höjdpunkt.

 

"Numera ytterst sällsynt i Europa" står det i min Fågelguide. Första gången för mig - en annan av skådarna hade sett den bara fyra gånger på 35 år så det får väl betraktas som en raritet. Bilden ger inte mycket rätt visa dessvärre. För det mesta vände den ryggen åt betraktaren. Detta är väl den enda bild som lite tydligare särskiljer den från de vitkindade. Orbitalring, näbbstorlek och bläsens utsträckning kunde ses tydligare i våra tubkikare.

Återigen har en större flock ljungpipare hämtat andan i Korshamn vid Morups tånge.

Jämfört med Salomo och grabbarna är deras dräkter inte så dåliga - inget att bekymra sig över alltså. Och den lilla hämplinghanen har till och med fått lite rött i sin utstyrsel. Ett biskopsämne?

 






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback