Hans Johansson

Gråsparvarna minskar i antal. Här är en pilfink, som gråsparven ofta förväxlas med. Pilfinken har brunt huvud hela året medan gråsparvshannen bara har det sommartid. Pilfinken har en svart kindfläck mitt i det vita. Det saknar gråsparven.

Det blev  en cykeltur med Morris. Vi gjorde halt vid den lilla naturliga dammen i naturreservatet vid Digesgård. Förhoppningen var att ev. få se härfågeln som rapporterats från omgivningarna någon dryg timme tidigare. Så här kan den se ut och låta. De rapporter om den som kommit in till Svalan, skvallrade om att den attackerats av sparvhök och att den försvann ur sikte bortåt Morups tånge. Rariteterna är minsann inte skyddade. Snarare kan de vara intressanta byten för rovfåglar genom sitt speciella utseende.

Väl framme såg jag den ståtliga gråhägern ta till flykten inför vår ankomst. Ingen kamera hann med.
Istället fick vi njuta av sävsparvens lite ryckiga förflyttningar i vegetationen i dammen. Till all lycka var den inte många meter bort. Detta är en hane.





Mer dramatik blev det vid Galtåsbäcken. En tornfalk hade som vanligt intagit sin ryttlarposition. Det blev för mycket för en av traktens många råkor som gick till häftigt anfall. Det blev en spännande föreställning, där tornfalken försökte undkomma genom sin flygskicklighet. Den är också lite mindre och kan få den tyngre råkan ur spel.





Det var över på ett par minuter. Tornfalken såg jag inte mer men jag minns den döda tornfalk som en av snickarna fann i grannhuset för snart två år sedan. Den hade antagligen kolliderat med något när den blivit jagad. Polisen tog hand om den.

Ingen härfågel men det spelar nog mindre roll. Jag fick se den under förra årets fågelkurs på Öland. Dagens upplevelser var tillräckliga.