Datorer som blivit över
Mitt skrivbord behärskas nu av två stora bildskärmar, båda på 19", den ena gammaldags och stor som en TV-apparat men fullt fungerande, den andra en platt skärm som inte tar stort större plats än den rundade fot den står på. Jag testar. Så står det en 17" skärm på golvet som också fungerar. Lilias gamla dator har stått oanvänd bra länge och istället för att åka till återvinningen kommer den att pryda ett köksbord i Reftele och fortsätta göra tjänst.
Vad vi gör med 17-tummaren vet jag inte, det bjuder emot att dumpa fungerande prylar. Min gamla dator som jag köpte "på jobbet" har hängt sig men jag får väl undersöka den också. Kanske väntar ett datorbygge som pensiopnärsprojekt? Hårddiskar är inte så dyra och ett moderbord (heter de så) kan man säkert köpa och vips har man en modern stationär dator. Det kan vara värt ett försök.
Julsånger strömmar ut från P2:s hemsida sedan någon dag. De verkar gå dygnet runt med ett mycket tydligt kristet budskap. Det är ovanligt att statskontrollerade P2 profilerar sig så. Adolf Fredriks ungdomskör gör sitt bästa tillsammans med Orfei drängar och andra storheter. Jag kan inte låta bli att tänka på att Viktor Rydberg vinner elevernas hjärtan, inte bara för Gläns över sjö och strand, Singoalla eller Tomten. Hans eget livsöde fascinerar. Plötsligt får Viktor Rydbergsgatan i Göteborg ett ansikte eller snarare en historia.
På fågelfronten intet nytt, mja, hedpiplärkan och den svarthakade buskskvättan är kvar på Årnäsudden, mindre sångsvan har man kunnat se vid Ramsjöholm och en troligen förrymd parkanka, mandarinand, hona, har synts i Ätran nedanför Vallarna. Det stora dragplåstret just nu är dock ismåsen i Simrishamn, som snart har stannat en vecka och fortfarande lockar stora skaror. Jag har visserligen inte varit där, men jag minns all uppståndelse förra gången en ismås gästade oss, den gången i Lerkil i Kungsbacka kommun. Den kom också den 5 december (2004) liksom Simrishamnmåsen och stannade en dryg månad och satt för det mesta vid hamninloppet på en vitmålad sten. Eftersom den håller till på isen och lever i symbios med isbjörnar, kändes väl den vita färgen hemtam. Fotograferande skådare kunde komma på 2½ m håll med sina kameror utan att fågeln flydde: den satt bara still och tittade på de märkliga "isbjörnarna" som fylkades runt omkring. Jag fick ett stort antal bilder från nära håll.
Nu har jag säkert hört fyra eller fem varianter av Det är en ros utsprungen. Bara nu inte folk blir allergiska mot alltför mycket julmusik så här långt i förväg, då har ju satsningen förfelat sitt syfte. O helga natt .... God natt!
Vad vi gör med 17-tummaren vet jag inte, det bjuder emot att dumpa fungerande prylar. Min gamla dator som jag köpte "på jobbet" har hängt sig men jag får väl undersöka den också. Kanske väntar ett datorbygge som pensiopnärsprojekt? Hårddiskar är inte så dyra och ett moderbord (heter de så) kan man säkert köpa och vips har man en modern stationär dator. Det kan vara värt ett försök.
Julsånger strömmar ut från P2:s hemsida sedan någon dag. De verkar gå dygnet runt med ett mycket tydligt kristet budskap. Det är ovanligt att statskontrollerade P2 profilerar sig så. Adolf Fredriks ungdomskör gör sitt bästa tillsammans med Orfei drängar och andra storheter. Jag kan inte låta bli att tänka på att Viktor Rydberg vinner elevernas hjärtan, inte bara för Gläns över sjö och strand, Singoalla eller Tomten. Hans eget livsöde fascinerar. Plötsligt får Viktor Rydbergsgatan i Göteborg ett ansikte eller snarare en historia.
På fågelfronten intet nytt, mja, hedpiplärkan och den svarthakade buskskvättan är kvar på Årnäsudden, mindre sångsvan har man kunnat se vid Ramsjöholm och en troligen förrymd parkanka, mandarinand, hona, har synts i Ätran nedanför Vallarna. Det stora dragplåstret just nu är dock ismåsen i Simrishamn, som snart har stannat en vecka och fortfarande lockar stora skaror. Jag har visserligen inte varit där, men jag minns all uppståndelse förra gången en ismås gästade oss, den gången i Lerkil i Kungsbacka kommun. Den kom också den 5 december (2004) liksom Simrishamnmåsen och stannade en dryg månad och satt för det mesta vid hamninloppet på en vitmålad sten. Eftersom den håller till på isen och lever i symbios med isbjörnar, kändes väl den vita färgen hemtam. Fotograferande skådare kunde komma på 2½ m håll med sina kameror utan att fågeln flydde: den satt bara still och tittade på de märkliga "isbjörnarna" som fylkades runt omkring. Jag fick ett stort antal bilder från nära håll.
Nu har jag säkert hört fyra eller fem varianter av Det är en ros utsprungen. Bara nu inte folk blir allergiska mot alltför mycket julmusik så här långt i förväg, då har ju satsningen förfelat sitt syfte. O helga natt .... God natt!
Kommentarer
Trackback