Mäktiga julbord

På Liseberg kan de, huvudrestaurantens julbord anses vara ett av de bästa i stan. Där bänkade vi oss, närmare 40 personal från Kitas gymnasium för att begå denna julerit. 2½ timme hade vi på oss. Sillbordet var nog det bästa och säkert det nyttigaste. Allt rött kött låg där sedan och lurade på oss med sin förföriska julröda färg, alltifrån skinkans lite ljusare röda till varianter av mer eller mindre rått kött med spännande namn. Det blev skinka och lite revbensspjäll och en försvarlig klick Jansons. Den ungerska ankan får jag inte glömma, inte minst för att det visade sig att den var ungsstekt och inte ungersk. Det var inte god. Jag tänkte med sorg på de gräsänder jag matade med mina sista äppelbitar utanför Universeum. Kan den förekomma som ungsstekt anka i ett annat liv?

Efter ett snabbt farväl rusade jag mot utgången för att hinna tjugoitretåget. Jag hamnade på buss 52 som mest stod och väntade i evinnerliga bilköer och inte alls tog raka vägen till centralen utan skulle ner till Kungsportsplatsen först.

Jag missade tåget med tre minuter. I gengäld fick jag en god stund i den lilla pocket shop och äntligen kunde julklappsköpandet börja. Mer säger jag inte.

Nu är det jullov. De sista (?) elearbetena har mailats in. Julgranen är klädd, Full frys är återfunnen - den fanns i lådan med alla julgransprydnader. Där har den alltså legat och motstått alla mina efterforskningar. Jo, det är ju billig buskis men på något sätt svarar den mot något behov vi har att få distans till vår egen dumhet.

Mongolpiplärkan är kvar. Och imorgon är jag ledig. Någon gråsiska har jag inte sett ännu i Glommen. Denna fågel var en trägen gäst vid fågelbordet i Särö.

image582


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback