Denna kalla och långa vår ...
Lars Wivallius' ord kommer oförmodat över mig, dels för att jag har några gamla kursböcker i bokhyllan med äldre litteratur i (som jag inte nänns slänga), dels för att vädret gått i baklås. Det har i princip rått samma väderlek hela 2013 hittills och med min frusenhet handlar det det om att hålla kylan på avstånd med varma jackor.
En tor och kall wåhr/gör Sommaren kort
Och Wintrens föda fördrifwer/
Gud hielpe/ som råer/ sij Wåhren går bort/
Och liten glädie oss gifwer/
Sool warma/ förbarma/
Hoos Wädreth tort/
Nu kölden Sommaren rifwer.
Och frågan om huruvida man ska ha sina gamla kursböcker kvar kanske är lätt att besvara: säg det som inte finns på Internet. Wivallius' dikt om den långa och kalla våren finns där i alla fall. Men man slänger inte sina gamla kursböcker; de står där i hyllan som påminnelser om en helt annan tid. Och även om man blåser undan en sky av damm när man drar ut en av dessa, är ändå den sky av minnen som virvlar upp betydligt större - och trevligare.
I fredags var vi på Storan i Falkenberg. Det var nu ingen stor scen eller salong men känslan i musikalen Blodsbröder var desto större. För mig okända artister framförde Willy Russels klassiker med stor inlevelse. Men mina favoriter bland artisterna tunnas ut och jag hänger inte riktigt med den intressanta återväxten. De medverkande här är välutbilddade och kommer att glädja sin publik i decennier.
Alla föreställningar är slutsålda men Lisebergsteatern får ett besök fram i vår. Det är väl värt att åka till Göteborg för att se dessa duktiga artister.
Silver har fått av sig tratten och såret är läkt. På köpet har jag lärt mig något om vad propolis är. Bikitt, används av bina för att täta kupan och innehåller mängder med naturmedicinska komponenter. Det går att köpa som halsmedicn men också för att ha som skyddshinna över det nysydda såret på vovven. Det är också den legitimerade veterinären som tillverkar sprayen på sin klinik.
Medföljande bipacksedel (bi...?) räknade upp en massa vetenskapligt grundade fördelar med denna produkt som skulle ha god inverkan på de flesta av livets områden. Så nu har jag sprayat min ömma tumme :)
Lagom till vovvarnas tvåårsdag har en ny klippmaskin införskaffats. Den gamla Ostern får hänga med till tassar och nos men denna tyska, moderna Aesculap Favorita, ska vara den i särklass bästa, särskilt "i tovig och tät päls". Jo, det är den också, Silver var inte riktigt färdigklippt när Ostermaskinen gick sönder och först nu när såret är läkt, har jag kunnat fortsätta. Den nya maskinen blir inte överhettad som den gamla och specialstålet i skären lär hålla bättre. Med två pudlar, som skulle kosta ca 600:- st att klippa varannan månad, har man tjänat in den nya maskinen på ett år ungefär. Och så går det fortare.
Annars firade vi födelsedagen med sedvanlig korv- och köttbulleätning. De har nog inte riiktigt begripit det där med födelsedag men när kylskåpsdörren går upp tar det två sekunder innan det står två förväntansfulla hundar intill. Kvarvarande prinskorvar får bli pedagogiska hjälpmedel.
Kommentarer
Trackback