Åska
Vi trodde det skulle regna grönt gräs från himlen. Visst kom det några skvättar men det är nog bara ett och annat s.k. ogräs som skjuter i höjden. Värmen kom tillbaka efter den enda åskknallen som vväckte oss ur vår förmiddagsslummer. Fyra hundögon stirrade skrämt in i mina men de lugnade ner sig. Annars är de ganska rädda för knallar av olika slag.
Men åskan gjorde att jag drog ur alla sladdar. De flesta är ganska okomplicerade och gick lätt att återställa men av någon anledning hade jag kopplat fel på modemet. Det kom jag på ganska sent i kväll, när jag uppehållit nsupporten på Telia i säkert en timme - utan framgång. Bäst att ta en stund imorgon och rita av/fotografera hur sladdarna ska sitta på viktiga ställen. Att vara utan internet känns absolut inte bra. Nu har vi DN på helgerna - och på nätet och det är en sann njutning att läsa hela tidningen när man vill på dagen.
Vovvarna trivs ute. Men det är viktigt att kunna få in dem när man måste; de får inte skälla på alla små barn som cyklar runt eller gästande hundar. Det går ganska bra, en och annan utryckning får jag göra men det urartar aldrig - de är ju enbart nyfikna och lite leksugna.
DN:s supermiljöbilsblogg kommenterar sin (s)laddprius' effekt. Fulladdad brukar displayen visa 18,6 km:s räckvidd. Då nollställer man en trippmätare och kollar hur långt man kommer egentligen. Det brukar bli drygt 24 km, dvs t.o.r. tätorten utan att motorn behöver besväras: Förbrukning 0,0 l/mil. Idag tog jag mig hem när det egentligen inte skulle gå. Men jag har märkt att de sista kilometarna i battieriet är mycket kraftfulla.
Toyota har lovat att batteriet ska hålla bilens livslängd ut och det vore ju bra. De tidigare Priusarna har inte behövt batteribyte. Sådant skapar förtroende. Och utan förtroende och kvalitetstänkande blir man inte världens största biltillverkare.
Kommentarer
Trackback