Jag tror det funkar

Veckohandling är inte så dumt. Det blir lite mer ordning på inköpen och efter det inspirerande föredraget om rörelsehindrades speciella svårigheter och behov, är det betydligt lättare att planera för en sund kosthållning. Själv har jag gått ner väl ett par kg sedan detta föredrag. Hundarna får mer rejäla promenader - så även jag. Alla vinner på detta.
 
Morups tånge har varit målet flera gånger under senaste tiden. Det har varit relativt bra väder - lite dimma och dis då och då men i sstort sett uppehåll. Berglärkorna har haft annat för sig under mina besök - även om de varit där strax innan jag anlände. Men det finns alltid något att se på. 
 
En hop vita fjädrar antydde att en rovfågel haft middag. En jaktfalk har varit synlig flera dagar; är det den som fått utdelning? Eller kanske en havsörn? De små daggdropparna lyser som ädelstenar på fjädern.
 
De vittnar om fäderdräktens motståndskraft mot väta. Mellan stenarna lyser det gult. Något slags fetknopp tror jag det är - efter att ha konsulterat Den nya nordiska floran.
 
Den här växten har jag inte hunnit leta reda på - men den har vackra blad, som den ibland har vänt - det skapar en effektiv kontrast.
 
Ute över havet kommer ett sträck om tio sjöorrar. Snabba vingslag, tät sammanhållning, hög fart. Många av sjöfåglarna kan flyga i 100 km/tim eller mer.
 
Ett stort antal vitkindade gäss kom in mot Korshamn från norr. Men de fick antagligen syn på mig och min lyftade kamera med teleobjektiv. Det måste ha sett ut som om någon skulle skjuta på dem.
 
 
I Vår fågelvärld, 5/2012, skriver Anders Wirdheim om en dansk undersökning som visar hur mycket hagel vitkindade gäss hade i kroppen. Röntgenundersökning visade att 13% av de undersökta gässen - eller kanske så mycket som 96 000 flyger omkring med inkapslade hagel i kroppen. En del av olika storlek, vilket visar att de blivit påskjutna flera gånger. Visst är det otäckt!
 
 
 Massor av kajor, råkor och kråkor virvlar i luften eller sitter i trädkronorna längre in mellan gårdarna.  Hur kan de få mat, alla dessa? 
 
Ja, åtminsone här är det uppenbart. En stor majsoding står till stora delar kvar på åkern. Kanske var det för blött för att skörda? Jag minns att det var ungefär likadant förra året och då fanns det närmare 50 lappsparvar bland majskolvarna. Det var ovanligt många.
Och på åkern intill har man uppenbarligen sått solrosfrön, för där står mycket solrosor, lite glest, med all tydlighet för att skapa föda för alla fåglar som passerar och kanske tom. övervintrar här.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback