Den mest spännande tiden är kanske nu
Vill man studera fåglar är den här tiden som allra bäst. Överraskningar kommer dagligen neddimpande från skyn, så att säga. När vi fågelskådare träffas - och det händer ibland dagligen någon timma eller mer, beklagar vi oss ändå att allt verkar hända på Öland, den ena rariteten efter den andra medan Halland har tunnsått med 'tunga arter'. Men vi gläds över det vi får se. Munkagårdsfloen är en koknbstgjorde våtmark under uppbyggnad men den drar till sig mycket fåglar av skilda slag. Sedan ett par tre dagar finns där den ganska sällsynta svarthalsade doppingen. Den här gången kom den närmare - senast jag såg den var det bara siluetterna som syntes, Så här ska den se ut:
Det röda ögat lyser ovanligt intensivt. I Sverige finns ett drygt hundratal par och en ökning är på gång, enligt min app Birds in Northern Europe. Den är betydligt vanligare i söderut i Europa.
Den smalnäbbade simsnäppan är kvar men håller sig retfullt långt bort - ingen idé ens att försöka fotografera.
Det är massor av måsar och trutar som ligger och drar sig på de konstgjorda öarna i det decimeterdjupa vattnet. Men i ett nu är alla i luften - virvlande och flyende den dödliga faran. Idag utgjordes den av en pilgrimsfalk.
Så såg vi den - ganska högt upp innan den kastade sig rakt ner i flocken av vitfågel.
Det här är en ungfågel, lite brunare i färgen och längsgående streckteckning. Det var kanske därför den missade måsen. men det var en spännande jakt på liv och död ovanför våra huvuden. Kameran registrerade en mängd bilder. Det gick för fort för att autofokusen skulle hänga med.
Lite stukad flög pilgrimsfalken bort över åkrarna för att hämta krafter till ett nytt jaktförsök.
Lite senare på kvällen vid Glommens sten: nästan 200 ejdrar sträckte förbi i eleganta girlanger, söderut. Några havsfåglar syntes inte till trots den friska sydvästvinden. Istället kunde man ana askmoln från det isländska vulkanutbrottet. Mörka moln drog in och skapade ett märkligt spel med solen. Senare bekräftades askmolnen genom att Landvetter flygplats stängts tillfälligt. Vindkraftverken gick givetvis för fullt. Men hade det blåst lite mer, hade de säkert automatstoppats.
En småtärna kom dock och gjorde några eleganta girar i närheten. Liten, värdig och med enastående flygskicklighet.
En ängspiplärka kom och satte sig inte alls långt ifrån min läskyddade plats bakom skådarboden. Ännu klarar mina öron att uppfatta de mycket ljusa toner den frambringar.
Stenskvättan har ungar någonstans i närheten. Men ganska länge satt den och visade upp sina godsaker: en smaskig spindel. De lyckliga ungarna såg säkert fram emot denna delikata kvällsmat.
En vanlig tisdag var tillända. Den 24 maj, blott sju månader kvar till julafton.
Kommentarer
Trackback