Glatt hundliv
Viva la Greta på Fredriksdalsteatern i Helsingborg fick bli sommarens fars. Måndagen den 4 juli var vi där. Vi kom, vi såg, vi sneglade på klockan. Till all lycka varade föreställningen inte så länge. Men en sak är klar, fars är inte lätt. En stort del av nöjet består annars i alla de praktiska anordningar som underlättar en föreställning: kaffekorg, popcorn, bra stolar etc. Trots att åskådardelen var ganska trång, gick det att manövrera rullstolen lätt.
Våra hundar växer och blir allt starkare. Det är ett sant nöje att ha med dem att göra - trots att de drar ut massor av bohag på gräsmattan och ibland gnager hål i någon sandal. Kastar jag en boll, försöker de båda två komma åt bollen och bära den till mig. Det misslyckas oftast bara därför.
Det finns en kommunal toalett vid strandpromenaden och där kan man vattna sina hundar. Tryck på den stora knappen och så sprutar vattnet ut en liten stund. Att hugga på vattenstrålen är det bästa de vet: det brukar bli flera tryckningar innan vi är klara.
Idag tog jag med kameran för att försöka få kort på kärrsångaren. Det blev ganska lyckat men den fågel jag fotade hörde jag inte; strax under denna satt den ivrigt kvittrande kärrsångaren. En mycket fågelkunnig granne antog att det kunde vara en törnsångare, ungfågel. Att en fågel sjunger/spelar nu lite senare, är ett tecken på att en andra kull är på gång. Det är omöjligt att skilja kärrsångaren och rörsångaren åt enbart på utseendet - man måste höra dem.
Kärrsångare har hörts ifrån Galtåsbäcken flera år, däremot aldrig rörsångaren enligt samma källa.
Våra hundar växer och blir allt starkare. Det är ett sant nöje att ha med dem att göra - trots att de drar ut massor av bohag på gräsmattan och ibland gnager hål i någon sandal. Kastar jag en boll, försöker de båda två komma åt bollen och bära den till mig. Det misslyckas oftast bara därför.
Det finns en kommunal toalett vid strandpromenaden och där kan man vattna sina hundar. Tryck på den stora knappen och så sprutar vattnet ut en liten stund. Att hugga på vattenstrålen är det bästa de vet: det brukar bli flera tryckningar innan vi är klara.
Idag tog jag med kameran för att försöka få kort på kärrsångaren. Det blev ganska lyckat men den fågel jag fotade hörde jag inte; strax under denna satt den ivrigt kvittrande kärrsångaren. En mycket fågelkunnig granne antog att det kunde vara en törnsångare, ungfågel. Att en fågel sjunger/spelar nu lite senare, är ett tecken på att en andra kull är på gång. Det är omöjligt att skilja kärrsångaren och rörsångaren åt enbart på utseendet - man måste höra dem.
Kärrsångare har hörts ifrån Galtåsbäcken flera år, däremot aldrig rörsångaren enligt samma källa.
Kommentarer
Trackback