Julafton i stillhetens tecken
Nu har de åkt. Efter en hektisk förmiddag, då alla julbordets rätter skulle tillagas, värmas, dekoreras, ställas fram - och ätas upp.
Men efteråt finns praktiskt taget allt kvar, in med det i kylskåpet dör det ska trängas med det som vi glömde ta fram eller som vara gäster tagit med sig - men som redan stod framdukat. Men Johns Västerbottenostpaj blev populär. Julklappsutdelning - olika varianter har prövats. Endast en julklpp per skalle prövades för några år sedan. Enligt ett strikt schema överenskoms vem som skulle ge en julklapp till David, Anna, Emily osv. Det höll förstås inte även om några gjorde heroiska ansträngningar för att hålla inköpsliatn så kort som möjligt. Nu är vi tillbaka till den gamla ordningen igen.
Lilia vilar med radions julsånger i bakgrunden, själv lyssnar jag till gregorianska julsånger. Ett TV-program handlar om hur man i ett österrikiskt kloster sunger gregorianik. Det känns inspsirerande.
Lagom till den fortfarande mest sakrosanta traditionen (Kalle Anka m fl) var det dags för vovvarna att gå ut. Vi gick till det numera välbesökta fältet där de släpps lösa och får jaga en pinne som jag slänger iväg. Gång efter gång. Det brukar vara Eusine som vinner pinnjakten, hon är snabbast, ivrigast och mest road av sporten. Silver gör tappra försök att stjäla pinnen men lyckas sällan.
När konditionsträningen av två storpudlar är avklarad kan man gå hem och träna deras intellekt. Emily gav hundarna en julklapp som man laddar med hundgodis. Sedan ska de försöka få fatt på godbitarna med hjälp av en tass och lite tankeverksamhet.
Julnattens midnattsmässa från Rom med påven själv väcker en längtan dit. Jag minns när Emily och jag var där för några år sedan, stekande hett och massor med folk. Men vi var ändå där - även om inte någon påve syntes till, var det ändå denna imponerande helgedom och allt den represeenterar.
På juldagen var vi i Hertings kyrka där mässan firades. Inga körer, ingen rökelse, inte ens en enda korgosse - ändå var det samma närvaro och helighet som präglade gudstjänsten.
Kommentarer
Trackback