Man får öva sig på måsar

I torsdags var det dags för en ny resa till Konserthuset i Helsingborg. Rachmaninovs första pianokonsert tolkad av Konstantin Sjerbakov. Märkliga, mäktiga harmonier. Ibland undrar jag vad som händer inne i hjärnan när man utsätts får sådant man inte erfarit förut. Den märkliga känsla av välbefinnande är väl ett tecken på att man utvecklas; man mår bra, musiken lämnar spår. Det gjorde även fortsättningen av Stefans Solyoms dirigentverk, Brahms Serenad nr 1. Den blev inte en mera högtidlig symfoni, berättade vår presentatör, utan den unge Brahms skrev det som den något mindre pretansiösa serenaden. Bägge verkan kan avnjutas på Sopotify om från med andra konserthus.

Det är dåligt med fåglar, åtminstone på denna sidan Sverige. BMS-listan har hittills idag levererat 68 larm men bara en handfull från Halland, inget egentligen intressant. När kvällen hade börjat sin vandring, gick  jag ner till Glumsten och hoppades på ejderstreck. Det var mycket litet var den varan. Lite mer intressant var de fransmän som hoppades på en praktejder. Mina franskkunskaper stod i direkt proportion till deras englskfärdigheter och först när en av sällskapets damer anlänt, kunde vi få ordning på samtalet. Starka västliga vindar hela dagen skulle ju kunna leverera något i havsfågelväg - det får dock vänta till imorgon i så fall.

Det isländska askmolnet sätter stopp för all flygning i, till och från Europa. En väderprofet antydde en dryg veckas varaktighet bara som ett första upplägg. Annas m fam resa till Turkiet drabbas, troligen min Skottlandsresa med elever också.

Det blir att nöja sig med det man har och se skönheten i det: fiskmåsar. Ett par poserade i kvällens avtagande solstrålar.



Strandskator kom och gjorde oss sällskap.



Men vad är detta? En krabat kravlade i mossan. Det får representera vårtecknen.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback