Grillat och gillat
Valborg vid Glumsten, visst var det fint. Varför har vi missat det tidigare? Visserligen är det bara en gång vi missat; första året bodde vi här inte förrän till midsommar, andra året var vi kanske inte ens hemma men i år passade allt på bästa sätt.
När man väl lyssnat in sig på var kören hördes bäst var det en fröjd att lyssna. Mycket väl sjunget!
Idag är det första maj. Jag har demonstrerat mina något bristfälliga grillkunskaper. Med lite god vilja kan man kanske återerövra det väljarunderlag som på goda grunder valt ett mer, tja traditionellt kök. Fast idag hade våra gäster inget val...
Sommaraningar var det inte bara vädret som ingav oss. Lasse och Stina hälsade på. Då känns sommaren påtaglig även om det inte skulle vara så varmt som idag. Marinerade fläskkotletter från närslaktad gris tillsammans med Thuressons långa grillkorv "med mycket smak". Jag har just glömt vad den heter men det var kanske något med roulette...roulad var det i alla fall inte även om den måste vara rullad för att få plats på grillen. Men god var den, det tyckte även Morris som förbarmade sig över sista biten.
Man kan undra om tornfalken känner samma smakstegring inför sin frukost i det gröna. Under hundpromenaden kom den snabbt, slog ner vid pumpstationen och for till väders med något ätbart i ena klon.
Ja, den enes bröd ... Professor emeritus Staffan Ulfstrand har i sin bok Fågelliv (Ellerströms 2007) visat hur f.a. tornfalken är specialiserad på smågnagare. Han redovisar en finsk studie, där det framkom att smågnagarnas doftmarkeringar reflekterar UV-strålning och tornfalken och säkert också andra predatorer kan alltså se var sorkarna håller hus.
Musslakten går till så att tornfalken håller den med ena klon och hackar den med näbben men den dör inte av detta utan oftast av kvävning.
I hans uppsats om tornfalken får man läsa om hur experimenten gick till som ledde forskarna fram till slutsatsen om att många rovfåglar kan se UV-ljusets reflexer. En intressant recension av en annan Ulfstrandbok finns att läsa här.
Igår såg jag en annan, aningen större fågel än den lilla gransångaren, som för övrigt har börjat sjunga. Det var ett par svarthättor, honan med sin bruna hjässa och hanen med sin svarta (om det nu går att se på dessa små bilder):
Snart har lövverket gjort det riktigt svårt att få bilder på de mindre fåglarna. Som väl är sjunger de i sina gröna osynlighetsdungar annars hade man ju trott att de försvunnit. Det är inte bara sånglärkan som är "så svår att observera". Men den har i alla fall inga trädkronor att gömma sig i. Ibland kan man se den på marken:
När man väl lyssnat in sig på var kören hördes bäst var det en fröjd att lyssna. Mycket väl sjunget!
Idag är det första maj. Jag har demonstrerat mina något bristfälliga grillkunskaper. Med lite god vilja kan man kanske återerövra det väljarunderlag som på goda grunder valt ett mer, tja traditionellt kök. Fast idag hade våra gäster inget val...
Sommaraningar var det inte bara vädret som ingav oss. Lasse och Stina hälsade på. Då känns sommaren påtaglig även om det inte skulle vara så varmt som idag. Marinerade fläskkotletter från närslaktad gris tillsammans med Thuressons långa grillkorv "med mycket smak". Jag har just glömt vad den heter men det var kanske något med roulette...roulad var det i alla fall inte även om den måste vara rullad för att få plats på grillen. Men god var den, det tyckte även Morris som förbarmade sig över sista biten.
Man kan undra om tornfalken känner samma smakstegring inför sin frukost i det gröna. Under hundpromenaden kom den snabbt, slog ner vid pumpstationen och for till väders med något ätbart i ena klon.
Ja, den enes bröd ... Professor emeritus Staffan Ulfstrand har i sin bok Fågelliv (Ellerströms 2007) visat hur f.a. tornfalken är specialiserad på smågnagare. Han redovisar en finsk studie, där det framkom att smågnagarnas doftmarkeringar reflekterar UV-strålning och tornfalken och säkert också andra predatorer kan alltså se var sorkarna håller hus.
Musslakten går till så att tornfalken håller den med ena klon och hackar den med näbben men den dör inte av detta utan oftast av kvävning.
I hans uppsats om tornfalken får man läsa om hur experimenten gick till som ledde forskarna fram till slutsatsen om att många rovfåglar kan se UV-ljusets reflexer. En intressant recension av en annan Ulfstrandbok finns att läsa här.
Igår såg jag en annan, aningen större fågel än den lilla gransångaren, som för övrigt har börjat sjunga. Det var ett par svarthättor, honan med sin bruna hjässa och hanen med sin svarta (om det nu går att se på dessa små bilder):
Snart har lövverket gjort det riktigt svårt att få bilder på de mindre fåglarna. Som väl är sjunger de i sina gröna osynlighetsdungar annars hade man ju trott att de försvunnit. Det är inte bara sånglärkan som är "så svår att observera". Men den har i alla fall inga trädkronor att gömma sig i. Ibland kan man se den på marken:
Kommentarer
Trackback