Alltid i sista minuten
Måndag är körförmiddag. Den 10 maj ska vi till Öckerö kyrka på utflykt och där ska vi också framföra ett antal körsatser.
Eftermiddagen gick åt till, ja, ja, det var ett tjat ... Men jag fick en stund vid Morups tånge i stark blåst, alldeles ensam med Morris, tillsammans med drygt 100 ljungpipare, en kustpipare, en flock hämplingar, en silltrut, tre kärrsnäppor och ett antal andra.
Ljungpipare kanske kommer och går - eller är det en rest av de ca 280 som fanns för någon vecka sedan? Kustpiparen står och trycker bakom stenen. Tyvärr blev inte skärpan särskilt bra men stativet vibrerade oavbrutet i den hårda vinden.
Tofsviporna hade ett stråk bakom det vasstäckta huset där de hängde i vinden istället för att tillämpa sina hysteriska utfall mot allehanda insekter. Här var det som om vinden förde maten rakt i näbben på dem.
Det är lättare med Canon 50D med stora objektivet på. Men trots att de kan stå still i stark motvind, tvingas de ändå till akrobatiska nummer, som t.ex. den här som går över i ryggläge:
Men ljungpiparna var inte heller några dunungar i luften. Snabba svirrande tvärkast där de vita vingundersidorna blixtrade till mot den blå himlen. Men strax landade de på samma ställe och stod blickstilla vända mot vinden.
I lördags såg vi I väntan på Godot på Stadsteatern i Göteborg med Sven Wollter och Ivar Wiklander. Vad det nu är som gör dessa båda roller så spännande är inte lätt att säga. Men att två uteliggare kan upprepa det som förefaller vara lösryckta meningslösheter så att de bildar ett mönster av djupaste levnadsvisdom är stort. Det måste upplevas, man måste känna vibbarna av det som inte sägs. Hur var det någon god vän sa för många år sedan om någon med djup livserfarenhet: "Det var oerhört uppbyggligt redan när han inget sa'." Vår tids förytligade, politiskt korrekta, ideal där enbart det kroppsliga tycks ha värde, präglar så många unga. Eller kämpar de med att finna livets mening? Men visheten kommer med åren, får man tro. Läs artikeln från Svd där båda uppsättningarna presenteras, den i Göteborg och Stockholm.
Hej Hans! Ja, vi såg också I väntan... tidigare i vår. Det biter sig fast på något sätt. För övrigt gjorde vi repris på fågelkursen på Öland i helgen och var nästa lika lyckosamma som förra året, 126 mot 129. Det blev en handfull nya kryss och ett par rariteter som Vitnäbbad islom och Rödstrupig piplärka. Vackert och kylslaget i vinden, men trivsamt som vanligt. Pav lika full av energi och lust att visa och lära ut som sist. Annars blir det lite sporadiskt med skådandet, men kanske ändå en liten förbättring nu med minskat arbete. Må väl! Ronnie
Hej Ronnie! Tack för hälsningen. Om vad tiden rusar iväg. Det hade varit fint att vara med på kursen, men det gick inte den här gången. Grattis till vitnäbben.
Imorgon verkar det kunna bli havsfågelskådning med starka sydvästliga vindar. Just nu blåser det kraftigt från VNV och då borde en hel del fågel blåsa in i Kattegatt.
Jag ska hälsa från Klas Göran också.
Allt gott!
Hans