Måne och sol, vatten och vind



Morups tånge - det var ett tag sedan. De "vilda", dvs. lösgående hästarna har fått komma in i sina stall, varför Morris kunde gå med utan att risk. Iskall nordostlig, hela korshamnsviken full av trutar och några storspovar. Så stod en ensam sångsvan där också och "ägde" viken.



Morris hade säkert ett intressant doftäventyr: överallt fanns något som inte nosen fått korn på förut. Vår vanliga timslånga promenad går vi praktiskt taget i våra egna spår och där måste varje doftspår kännas mycket hemtamt. Men nu var det annorlunda - ända tills han råkade gå ut på en isig pöl. Då föll han pladask på det hala underlaget med ett ben åt varje håll. Men han var snart sitt pigga vanliga hundjag igen.

Det blir allt kallare. Ute i det grunda vattnet fortsätter födosökandet. De många gräsänderna har fått sällskap av ett par gravänder.


Gårdagens stränga kyla har redan börjat vika och snart är det friska västvindar igen, kanske med snö.

I nordost gick månen upp, otroligt stor, som om den ingick i en film om jordens omedelbara undergång
Men det var nog ingen film, det var bara luftlagren som fungerade som en förstorande lins.



Skymningen faller tidigt, solen går ner strax före tre på eftermiddagen och månen upp redan kvart över två. Himlen var lika intressant i båda riktiningarna. I sydväst färgades himlen alltmer röd i olika skiftningar



Det var igår.

Idag har vi varit på 70-årsuppvaktning. Helt underbar räksoppa, lammstek med rotfrukter och hemlagad glass. Till detta serverades de mest intressanta samtalsämnen, toppade med friska minnen från sommarresor och kurser. Men mest framstår födelsedagsbarnets envisa styrka: 70 armhävningar och lika många situps. Om dagen! Jag får försöka sluta skylla på allt möjligt när det bara är latmasken som fjättrar mig. Men det är bara att utropa: Grattis Engelbert.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback