Sommarminnen - en liten resa till Skåne
Semesterplanerna studsade mellan väggarna. Ett slag skulle vi bila till Frankrike, sedan skulle vi nöja oss med Nordtyskland. Det blev inte ens Danmark utan Skåne - ett riktigt bra landskap att turista i. Och vi tog alla chanser att vara turister. Vi åt alla mål på restaurang - inklusive frukost på vandrarhemmen. Kanske inte det billigaste men ändå ganska bekvämt.
Första dagen skulle vi till Helsingborg för att se på Fredriksdalsteatern på kvällen. Vi planerade att åka 11 men kom iväg tjugo i fyra efter att ha glömt ett och annat som måste hämtas. Familjens vanor hade inte ändrats. Lilia påminde om sin barndoms campingsomrar där man bestämde riktning först när man kom fram till stora vägen. Vi har väl tillämpat det någon gång när barnen var små. Själva äventyret låg i att inte veta åt vilket håll resan skulle ta förrän vid vägskälet. Men nu var alla övernattningarna inbokade i förväg - låt vara att vi nändrade en del mot slutet. GPS:en kunde i varje givet ögonblick tala om vilket minut vi skulle vara framme och vi behövde aldrig fundera över om vi skulle ta till vänster eller höger. "Om 300 meter, sväng åt vänster" påminde oss Laura om. Ja, vi fick ju kalla rösten för något.
I Helsingborg hann vi med att checka in, åka en liten rundtur och äta den dyraste middagen under hela resan. Men nu har vi gjort det också, gott var det och Danmark låg utanför fösterbordet med sina låga siluetter.
Men de mest intressanta bostäderna fanns ändå i Helgsingborg. Det slags nytänkande som engång präglande Helsingborgsutställningen har ju blivit ganska vanligt nu: Lägenhet vid vattnet och racerbåten utanför knuten.
Vad vore semetsern utan ÖB? Vi borde haft med oss ett par väskor till. På Överskottsbolaget löste vi alla sådana problem: fyra väskor i en förpackning under hundralappen, ryggsäck, sportbag mm.
Sofiero var ju givet - kunglig trädgårdsprakt i den högre skolan. Svårt att välja bild, men det får väl bli något "vackert" förstås i denna uppsjö av motiv.
En koltrast tog lunchpaus i vinbärsbuskarna. Väl bekomme!
I Helsingborg ska man tura, dvs. lösa en enkel biljett Danmark men inte gå av. Så kan man sitta i matsalen och njuta av buffén till dessa man behagar lämna bordet. Det blev två turer för oss innan vi mätta och glada tog oss i land. På håll kunde vi erinra oss Hamlets Kronborg. Danmark verkar dock inte vara så ruttet som vissa menat. Visst borde vi gått iland
och vandrat omkring bland vålnaderna på slottet - men det hade inte varit genomförbart just nu.
Första dagen skulle vi till Helsingborg för att se på Fredriksdalsteatern på kvällen. Vi planerade att åka 11 men kom iväg tjugo i fyra efter att ha glömt ett och annat som måste hämtas. Familjens vanor hade inte ändrats. Lilia påminde om sin barndoms campingsomrar där man bestämde riktning först när man kom fram till stora vägen. Vi har väl tillämpat det någon gång när barnen var små. Själva äventyret låg i att inte veta åt vilket håll resan skulle ta förrän vid vägskälet. Men nu var alla övernattningarna inbokade i förväg - låt vara att vi nändrade en del mot slutet. GPS:en kunde i varje givet ögonblick tala om vilket minut vi skulle vara framme och vi behövde aldrig fundera över om vi skulle ta till vänster eller höger. "Om 300 meter, sväng åt vänster" påminde oss Laura om. Ja, vi fick ju kalla rösten för något.
I Helsingborg hann vi med att checka in, åka en liten rundtur och äta den dyraste middagen under hela resan. Men nu har vi gjort det också, gott var det och Danmark låg utanför fösterbordet med sina låga siluetter.
Men de mest intressanta bostäderna fanns ändå i Helgsingborg. Det slags nytänkande som engång präglande Helsingborgsutställningen har ju blivit ganska vanligt nu: Lägenhet vid vattnet och racerbåten utanför knuten.
Vad vore semetsern utan ÖB? Vi borde haft med oss ett par väskor till. På Överskottsbolaget löste vi alla sådana problem: fyra väskor i en förpackning under hundralappen, ryggsäck, sportbag mm.
Sofiero var ju givet - kunglig trädgårdsprakt i den högre skolan. Svårt att välja bild, men det får väl bli något "vackert" förstås i denna uppsjö av motiv.
En koltrast tog lunchpaus i vinbärsbuskarna. Väl bekomme!
I Helsingborg ska man tura, dvs. lösa en enkel biljett Danmark men inte gå av. Så kan man sitta i matsalen och njuta av buffén till dessa man behagar lämna bordet. Det blev två turer för oss innan vi mätta och glada tog oss i land. På håll kunde vi erinra oss Hamlets Kronborg. Danmark verkar dock inte vara så ruttet som vissa menat. Visst borde vi gått iland
och vandrat omkring bland vålnaderna på slottet - men det hade inte varit genomförbart just nu.
Kommentarer
Trackback