I vårskogen som håller andan

Eftermiddagen har kommit och jag är hemma. Ingen konferens på jobbet, sömndrucken tågresa - sist hamnade jag ju i Halmstad efter en ofrivillig tupplur. Men nu kom jag av i tid. Morris sprang emot mig och förkunnade att det var dags. Upp på cykeln, ut med hunden, bort över ängarna i hästatravet med Morris som dragplåster.

Det var inte särskilt mycket fåglar synliga. Jag ställde mig bland tallarna utefter strandpromenaden och gjorde några tappra försök att få med något hem. Men så kom hämplinghannen och satt sig stilla i toppen av en strandtall:

image683

Så var det bara att packa ihop allt: kikare, tub med stativ, kameror, fågelbok, ett par mackor   . fast termosen glömde jag. Samling i Falkenberg, där får vi veta vart vi ska ta vägen.

Ån vindlar i vida svängar. Fågelkursen vandrar i vitsippsskogen, stannar ivrigt och lyssnar bland de höga björk- och bokstammarna. Stenknäck? Kunde höras men var svårsedd. Trädlärka? Förväntades men sågs inte. Taltrast? Ett par av dessa höll en strålande konsert i den nedåtgående solstrålarna under vår kaffestund. Några andra fåglar syntes eller anades också. Men priset togs av forsärlan som ruvande låg på sitt rede. Att det överhuvud taget var möjligt att fotografera utan att störa tror man knappt. Men boets belägenhet var sådant att det var möjligt. Mer säger  jag inte. Här är hon i alla fall:

image681
Att släpa på ett 300 mm objektiv med extender har sitt pris. Men det räcker med en lyckad bild för att allt obehag fullkomligt rinner av en.
Ja, det uppstår aldrig för man gläds åt själva möjligheten att få med sig en del av naturupplevelsen och ev. dela den med andra. Håll till godo!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback