Fettprocenten

Det pågår spännande dietexperiment. När jag ska åka och handla ska det numer vara vispgrädde, bacon, lax och andra fettrika produkter. Gi-metoden håller på att ta över. Min diabetessköterska är av den gamla modellen och håller hårt på tallriksmodellen: ät ca 1/3 protein, 1/3 kolhydrater, så lite fett det går och så grönsaker förstås. Fast egentligen ska jag inte äta kolhydrater alls: inga goda mackor, ingen pasta med härlig sås, inget ris och inga dillkokta potatis. Så istället steker jag en massa lök och blandar ut röran med äpplen, kanske lite nötter, rivna morötter, smaksätter med koncentrerad granatäpplejuice, citron eller bara lite svamp. Men inga potäter, det är sådana man inte äter om man ska gå ner. Äggröra och bacon har jag lärt mig att tycka om. Varje lördag blir det hotellfrukost med riktigt bryggkaffe. Men ingen gröt, inga flingor. Men jag går inte ner. Antagligen gör jag felet att jag väger mig själv men inte det jag stoppar i mig. Tre ägg och ett paket bacon - är det för mycket???

Det låter som om man gått på ett rejält självbedrägeri. Men läser man
Mats- Eric Nilssons Den hemlige kocken
blir man omtumlad gång efter annan: att det inte fanns något sådant som en fri lunch har ju så småningom gått upp för en men att alla lightprodukter egentligen har en massa E200-hit och E300-dit inblandat kan verkligen skaka om den mest förhärdade. När den fettsnåla bomben briserar en vacker dag, kommer ångesten att skörda sina offer - du blir det du äter! Om du stoppar i dig en "hårt processad blandning av den svårsålda fisken Alaska polloc, potatisstärkelse, stabliseringsmedel, aromämne, smakförstärkare, färgämne och vatten" - vad har du ätit då? Jo, crabsticks, röda härliga med lätt salt smak och en inbillning av havets hårdvara. Morris gillar dem också.

Men ser i alla fall inga överviktiga fåglar. Dessa har säkert koll på sin vikt och kan även ladda ordentligt för att få fettlagret att räcka över halva klotet.

Mitt senast fototillskott är ett traderaköpt Tamron 55 - 200 mm objektiv för några hundralappar. En chansning. Fotosidans tester, dvs. mycket personliga utlåtanden från medlemmar pendlar mellan "smäck" och riktigt skarpt objektiv. Men om man bara ska ha det för semsterbilder är det kanske rätt storlek. Man slipper dra med sig proffsobjektivet på 300 mm.

Jag testade det på en turkduva som satt på stolpe igår: och döm om min förvåning, det var ett mycket skarptecknande objektiv. Tamron?! Säkert bättre än sitt rykte. Det duger i alla fall för mig.

image676

Annars är det inget riktigt drag i fågelflyttningen. Kanske ett första ordentligt förebud var de 53 ljungpipare som stod med näbben under vingen efter kanske en lång flykt. Nu stod de där, en del började så smått röra på sig och leta något att äta.

image679

Småtärna och kentsk tärna har kommit - det blir foton när de satt sig betydligt närmare fotografen.


Ett tidigare inhandlat Canon 75 - 300 mm "semesterobjektiv" håller inte alltid måttet. Men är det bra ljus och "stora" föremål duger det gott. På en semesterresa blir det oftare större motiv än kråkor:

image680


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback