Kalasdags
Emily har alltså fyllt år. I fredags hade hon sina vänner på maskerad och lilla mor och jag tog vår tillflykt till barnbarnens TV-soffa. Själv var jag i ett hopplöst oförsvarligt tillstånd av halvsömn. AV rosa pantern såg jag bara svansen, sedan sov jag djupt. Släkten uppvaktade på söndagen - alltid lika välkomna besök, som påminner om att stolarna inte riktigt räcker till, särskilt inte om dt regnar och alla utestolar är våta.
Men på morgonen måste jag ner till Glommens hamn och spana efter tordmular och kanske lunnefågel. Jag återfann åtminstone en av gårdagens ex, mest på dykning och omöjlig att fotografera. Men ett par andra rariteter ställde upp för fotografen; först kom tre svärtor farande en bit ut:
Från början såg jag inte vad det var, först när bearbetningen vid datorn var klar var jag säker på resultatet.
Den andra upplevelsen bestod i en skärpiplärka som snällt satte sig på en sten på vågbrytaren.
Samtidigt fick jag veta att 26 tordmular hittats döda vid Morups tånge tillsammans med ett par sillgrisslor, som inte heller klarat påfrestningarna. Det var varit flera liknande rapporter senaste veckan där just dessa fåglar dukat under, troligen av utmattning. En hyllning till de döda genom en bild från Norge i somras kan vara på sin plats:
De satt på klipporna eller simmade i vattnen i höjd med Nordkap i tusental, likt pingviner. Och alla ska de söderut för att övervintra utefter Västkusten, i södra Östersjön eller Nordsjön. Var det dessa som inte klarade sig?
Men på morgonen måste jag ner till Glommens hamn och spana efter tordmular och kanske lunnefågel. Jag återfann åtminstone en av gårdagens ex, mest på dykning och omöjlig att fotografera. Men ett par andra rariteter ställde upp för fotografen; först kom tre svärtor farande en bit ut:
Från början såg jag inte vad det var, först när bearbetningen vid datorn var klar var jag säker på resultatet.
Den andra upplevelsen bestod i en skärpiplärka som snällt satte sig på en sten på vågbrytaren.
Samtidigt fick jag veta att 26 tordmular hittats döda vid Morups tånge tillsammans med ett par sillgrisslor, som inte heller klarat påfrestningarna. Det var varit flera liknande rapporter senaste veckan där just dessa fåglar dukat under, troligen av utmattning. En hyllning till de döda genom en bild från Norge i somras kan vara på sin plats:
De satt på klipporna eller simmade i vattnen i höjd med Nordkap i tusental, likt pingviner. Och alla ska de söderut för att övervintra utefter Västkusten, i södra Östersjön eller Nordsjön. Var det dessa som inte klarade sig?
Kommentarer
Trackback