Att se världen genom rosa linser
"Allt som man ser ska man köpa", var något min mamma ofta sa när hon tyckte att det kunde räcka med önskelistorna ett tag. Men nu finns hon inte längre och kan påminna mig om måttans fördelar. Det är det här med önskedrömmar, hur fort föds de inte och stryper man dem inte i lindan, börjar de äta sig in i medvetandet till dess att projetket är genomfört. Men å andra sidan tänker jag att ett fotointresse som är bortåt 50 år, äntligen borde få materiella förutsättningar för att blomma. Och om två, tre år finns inte samma förutsättninigar till "investeringar". Snyggt argumenterat.
Jag lär mig mer och mer om telelinser till en digital spegelreflex. Det är lite av ett detektivarbete att undersöka marknaden, att läsa så många omdömen som möjligt på olika sajter. Mest spännande är de som presenterar prestanda i diagramform och inte bara subjektiva utlåtanden att grunda sig på. Dyrast är inte alltid bäst men man får vad man betalar för. Men det stämmer inte alltid. Mina "handjagare", dvs. kikare för fågelskådning, är ett bra exempel. Traditionellt är Zeiss, Swarovski och Leica de bästa märkena som också hänger runt halsen på de flesta skådare. Och visst är de utmärkta, men priset är därefter, 12 - 15.000 handlar det om. Men mina Optriconkikare, som jag hittade via tester, är i samma klass när det gäller användbarhet, skärpa etc, men priset ligger runt 3.500. Men det är väl som med märkeskläder, man skaffar sig en image genom sina prylar.
Är det genom den här kameran mina framtida fågelbilder ska tas ...
Eller genom den här? Det är ett önskezoom på 50 - 500 mm. Men det kanske väger lite mycket.
Det ytterst en fråga om pengar. Priserna för ett 300 mm objektiv, med eller utan zoom börjar på ca 1.500 kronor och kan gå upp till nästan hur mycket som helst.
Den här fågeln är en ismås som kom fel i stormarna i december 2004. Normalt ska den hålla sig intill isbjörnar men här satt den i några veckor i Lerkils hamn och drog till sig tusentals skådare från hela Norden.
Sothönor, ca 600 st, har gästat Särö de senaste vintrarna. Troligen kommer de nordost ifrån och hittade lämpliga vikar att dyka i för att nappa aåt sig bottenväxter.
Snart är hela trandansen igång i Hornborgasjön. Det ska bli så spännande att komma dit med ordentliga fotogrejor.
Denna första skolvecka gick fort. Lilia var hos tandläkaren i Göteborg och väntade på mig och så kunde vi gå till IKEA, ett sällsynt nöje när man bor så långt söderut som vi. Idag var det dessutom något slags invigningsfest efter ombyggnad. Men det är ingen konst att bli en tusenlapp fattigare eller så och konka hem några nya prylar. Köpsuget.
Lördag imorgon - öppet hus, vilket beteyder att man får åka till jobbet igen och presentera skolan för alla nior med föräldrar. Men det är inte tråkigt, nödvändig marknadsföring.
Livet går vidare.
Jag lär mig mer och mer om telelinser till en digital spegelreflex. Det är lite av ett detektivarbete att undersöka marknaden, att läsa så många omdömen som möjligt på olika sajter. Mest spännande är de som presenterar prestanda i diagramform och inte bara subjektiva utlåtanden att grunda sig på. Dyrast är inte alltid bäst men man får vad man betalar för. Men det stämmer inte alltid. Mina "handjagare", dvs. kikare för fågelskådning, är ett bra exempel. Traditionellt är Zeiss, Swarovski och Leica de bästa märkena som också hänger runt halsen på de flesta skådare. Och visst är de utmärkta, men priset är därefter, 12 - 15.000 handlar det om. Men mina Optriconkikare, som jag hittade via tester, är i samma klass när det gäller användbarhet, skärpa etc, men priset ligger runt 3.500. Men det är väl som med märkeskläder, man skaffar sig en image genom sina prylar.
Är det genom den här kameran mina framtida fågelbilder ska tas ...
Eller genom den här? Det är ett önskezoom på 50 - 500 mm. Men det kanske väger lite mycket.
Det ytterst en fråga om pengar. Priserna för ett 300 mm objektiv, med eller utan zoom börjar på ca 1.500 kronor och kan gå upp till nästan hur mycket som helst.
Den här fågeln är en ismås som kom fel i stormarna i december 2004. Normalt ska den hålla sig intill isbjörnar men här satt den i några veckor i Lerkils hamn och drog till sig tusentals skådare från hela Norden.
Sothönor, ca 600 st, har gästat Särö de senaste vintrarna. Troligen kommer de nordost ifrån och hittade lämpliga vikar att dyka i för att nappa aåt sig bottenväxter.
Snart är hela trandansen igång i Hornborgasjön. Det ska bli så spännande att komma dit med ordentliga fotogrejor.
Denna första skolvecka gick fort. Lilia var hos tandläkaren i Göteborg och väntade på mig och så kunde vi gå till IKEA, ett sällsynt nöje när man bor så långt söderut som vi. Idag var det dessutom något slags invigningsfest efter ombyggnad. Men det är ingen konst att bli en tusenlapp fattigare eller så och konka hem några nya prylar. Köpsuget.
Lördag imorgon - öppet hus, vilket beteyder att man får åka till jobbet igen och presentera skolan för alla nior med föräldrar. Men det är inte tråkigt, nödvändig marknadsföring.
Livet går vidare.
Kommentarer
Trackback