Lördag och söndag


Nu är helgen över. Det blev en lördag i shoppinganda. Ett plasttak till "bakom friggeboden" och gardiner till vardagsrummet. Gardinerna var trevligast. Nu vet vi att inga färdiga gardiner passar, vi har provat dem alla. När jag släpade hem fyra "lufter" från Göteborg blev det tummen ned. Bara att släpa tillbaka.

Nu hittade vi något från Borås väfveri i satin med milda mönster på. Men urvalet av tyger gör att man träffar mitt i prick och det är det värt även om det blir lite dyrare.

Värre var det med plasttaket. En sort var 2,5 m långt, den jag fick med mig till kassan visade sig vara 4 m lång - men då trodde jag att även dessa var 2,5 m. Snacka om att ha koll. Det vara bara att vända tillbaka ut på gården igen och byta. Nu hade det börjat regna. Man tänker gärna på Falstaff Fakirs lilla vers:
Regnet faller ned på sned, ty det regnar nämligen tämligen. Iförd endast en tröja blev man medveten om vad "på sned" innebär. Men det fick gå. Den inre styrkan var 100%-ig, stärkt av en utmärkt pizza.

Till all lycka regnade det resten av eftermiddagen. Något tak behövde inte spikas. Bara att slappa.

Söndagen blev resa till Hamlstad och katolska kyrkan där. Knökfullt, men det är så det ska va: lika mycket folk som i kyrkan.

Söndagslunchen följdes av söndagsutflykt till cykel. Morris drog mig så att vi kom långt före Lilia på sina tre hjul. En dag att minnas, stark vind, klar sol, vi prommenerade på en lång välvd sandstrand med tångruskor. Alla färgerna. Ingen kamera förstås. Men stranden ligger ju kvar, lika mångskiftande som alltid.
- Du får måla detta, säger hustrun. En dag händer det att jag skaffar några dukar och försöker återskapa stämningen vid stafflit. Det var länge sedan sist, kanske 20 år. Men nu tillhör det framtidsdrömmarna att återknyta kontakten med lukten av terpentin och linolja.


Morups tånge ligger också kvar.  På lite avstånd ser man islandshästarna (jag tror ialla fall att det är sådana)  De  vänder nosen mot vinden , sänker huvudena och tar emot vinden snett underifrån.

islänning

Lite längre upp vid fyren är det fler i flocken, de avtecknar sig mot den oändliga himlen. Och utanför dånar etfyr och hästar

dånar havet, rykande skum fräser det över strandstenarna. Längst ute på en sandbank står gråtrutar och havstrutar blickstilla, också de tar spjärn emot  vindbyarna. Men strax bakom dem rör sig några ovanliga figurer. Jo, minsann, är det inte tre prutgäss, som mellanlandat för att beta lite strandgräs på sin långa resa från kusttrakterna vid Ishavet till brittiska öarna? prutgås


Oj, klockan .... God natt!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback