Det börjar på G
Gled ned på en av mina favoritplatser på tåget, tysta avdelningen, längst bak där jag inte får använda telefon, inte tala med någon eller föra oväsen. Jag har ett par mackor med godaste osten, ett äpple med ett uppfriskande dubblet tjejnamn varav det ena för tankarna till Jungfrun - jag får bara sitta här med mina tankar och glädjas. Jag går igenom dagens händelser, kompletterar anteckningar och tänker igen. Så många Glädjeämnen jag är omgiven av. Så långt fram på terminen, precis en månad kvar till julafton och ändå får jag energikickar bara så där. Någon har det jobbigt och jag blir delaktig, det ger så'n energi. Jag får trösta, någon annan dyker upp efter lite längre bortovaro och visar sin tydligaste och bästa sida, fyller klassrummet med sin klara stämma. Någon annan har presat sig igenom timmar av trist biblioteksarbete och har rätt att ge en käppsläng men lyfter sig och oss andra med en glänsande självklarhet. Då är det G - som glädje. Vet (imperativ) att ni genererar så mycket positiva vibbar ...
Och som inte detta var nog får jag vara med om att handleda ett par projektarbeten om bloggar. Ett tag har jag faktiskt grunnat över hur det skulle vara att skriva bok med någon om bloggar, där bloggar blev kitt och kärna och andra, kanske fiktiva texter kunde ge dramaturgi åt realtiden - eller hur det nu skulle bli. Nu får jag se hur ett sådant projekt gestaltar sig - om än från ringside.
Jag har haft tankarna med mig och köpt en symaskinslampa. Jag skulle laga ett par brallor, en söm hade släppt. Om det så bara är en centimeter eller en skjortknapp som ska sys i, drar jag fram symaskinen. Men si, lampan var trasig. Det var kanske därför som det inte gick att få igenom benet i byxan i morse. Sömmen blev för bra och lyckades täppa till mer an vad som var avsett. Detta skulle väl jag kunna! Jag som sytt ett par byxor, skottskrutiga till på köpet. Det var under min skottska period då jag hade boken Clans and Tartans och var fascinerad av de olika släkternas mönster. Inköpt i skottland när jag var 20. Nu är det tyvärr borta. Alltför många böcker har måst lämna sin trygga hylltillvaro. Att den drog med sig en massa minnen från en lycklig ungdomstid begrep jag inte förrän senare. Men det går att kompensera - man skriver några bloggar så nog sjutton kommer hela resan tillbaka igen. Det var en resa med en ungdomskör och vi besökte några olika platser. Jag minns också den flicka jag för tillfället var upp över öronen förälskad i. Henne mötte jag för några år sedan som mamma till en gymnasisit. Det är lite speciellt med ett X som träffat Y och fått Z. Symaskinen måste smörjas, den hackar. Kanske var det därför underåden levde sitt eget liv där i brallorna.
Barnvakt tidigare ikväll. 11-åriga Elina har ställt fram varma revbensspjäll och grillad kyckling. Morrisvovven är alldeles ifrån sig och buffar oavbrutet på min hand och säger med sin pudelblick något i stil med: - Ge mig ett kilo av det där, och den halva kycklingen och ... Jag gör iordning en liten lagom "gåbortsprotion". Efter att olyckligt ha vankat av och an i äldsta dotterns hus, hittar han till sist en liten matta och kryper ihop på den. Matte är på årliga lisebergsbesöket med ett gäng ur det underbara datanätverket. Jag har hittills hållit mig kallsinning till detta spektakel, men kanske jag ändå skulle gå dit medan jag har ledsyn - om jag får en riktigt bra anledning förstås.
9-årige Jakob underhåller mig med diverse skolhistorier. Vi har riktigt roligt åt alla hans upptåg. Vi skrattar högt. Så börjar Idol och jag får bläddra i fred i en historisk atlas. (Så rolig är jag!) Elina sätter fram sin fruktsallad, kvällens huvudnummer. Rostade hasselnötter som tillbehör, fast första omgången med svartbrända nötkärnor sätter hon fram på ett litet fat till mig och frågar om jag vill ha. Hon är för rar.
Så är dotter och svärson hemma efter att ha varit på James Bondfilm (!). Morrispojken och jag kommer snabbt iväg i Toyotan för att möta upp när hustrun blir avsläppt av en av aftonens kavaljerer. Han ser länge efter oss ...
Tankarna från tågresan har inte rest färdigt. De finns kvar i all sin kraft.
Jag säger godnatt till dig som säkert redan vilar tryggt i Morfei armar (Morfeus=grekiska mytologins sömngud) och till dig som dionysiskt ännu härjar natten fram till klockan fem.
(Gud, vad bildad man är)
Och som inte detta var nog får jag vara med om att handleda ett par projektarbeten om bloggar. Ett tag har jag faktiskt grunnat över hur det skulle vara att skriva bok med någon om bloggar, där bloggar blev kitt och kärna och andra, kanske fiktiva texter kunde ge dramaturgi åt realtiden - eller hur det nu skulle bli. Nu får jag se hur ett sådant projekt gestaltar sig - om än från ringside.
Jag har haft tankarna med mig och köpt en symaskinslampa. Jag skulle laga ett par brallor, en söm hade släppt. Om det så bara är en centimeter eller en skjortknapp som ska sys i, drar jag fram symaskinen. Men si, lampan var trasig. Det var kanske därför som det inte gick att få igenom benet i byxan i morse. Sömmen blev för bra och lyckades täppa till mer an vad som var avsett. Detta skulle väl jag kunna! Jag som sytt ett par byxor, skottskrutiga till på köpet. Det var under min skottska period då jag hade boken Clans and Tartans och var fascinerad av de olika släkternas mönster. Inköpt i skottland när jag var 20. Nu är det tyvärr borta. Alltför många böcker har måst lämna sin trygga hylltillvaro. Att den drog med sig en massa minnen från en lycklig ungdomstid begrep jag inte förrän senare. Men det går att kompensera - man skriver några bloggar så nog sjutton kommer hela resan tillbaka igen. Det var en resa med en ungdomskör och vi besökte några olika platser. Jag minns också den flicka jag för tillfället var upp över öronen förälskad i. Henne mötte jag för några år sedan som mamma till en gymnasisit. Det är lite speciellt med ett X som träffat Y och fått Z. Symaskinen måste smörjas, den hackar. Kanske var det därför underåden levde sitt eget liv där i brallorna.
Barnvakt tidigare ikväll. 11-åriga Elina har ställt fram varma revbensspjäll och grillad kyckling. Morrisvovven är alldeles ifrån sig och buffar oavbrutet på min hand och säger med sin pudelblick något i stil med: - Ge mig ett kilo av det där, och den halva kycklingen och ... Jag gör iordning en liten lagom "gåbortsprotion". Efter att olyckligt ha vankat av och an i äldsta dotterns hus, hittar han till sist en liten matta och kryper ihop på den. Matte är på årliga lisebergsbesöket med ett gäng ur det underbara datanätverket. Jag har hittills hållit mig kallsinning till detta spektakel, men kanske jag ändå skulle gå dit medan jag har ledsyn - om jag får en riktigt bra anledning förstås.
9-årige Jakob underhåller mig med diverse skolhistorier. Vi har riktigt roligt åt alla hans upptåg. Vi skrattar högt. Så börjar Idol och jag får bläddra i fred i en historisk atlas. (Så rolig är jag!) Elina sätter fram sin fruktsallad, kvällens huvudnummer. Rostade hasselnötter som tillbehör, fast första omgången med svartbrända nötkärnor sätter hon fram på ett litet fat till mig och frågar om jag vill ha. Hon är för rar.
Så är dotter och svärson hemma efter att ha varit på James Bondfilm (!). Morrispojken och jag kommer snabbt iväg i Toyotan för att möta upp när hustrun blir avsläppt av en av aftonens kavaljerer. Han ser länge efter oss ...
Tankarna från tågresan har inte rest färdigt. De finns kvar i all sin kraft.
Jag säger godnatt till dig som säkert redan vilar tryggt i Morfei armar (Morfeus=grekiska mytologins sömngud) och till dig som dionysiskt ännu härjar natten fram till klockan fem.
(Gud, vad bildad man är)
Kommentarer
Trackback