Blinka lilla stjärna där

Det är alldeles oemotståndligt, helt hjälplöst oemotståndligt., att titta upp mot de klara stjärnorna. Ikväll var det vindstilla, en oerhört ovanlig väderlekstyp i Glommen. Och så stjärnhimlen som välver sig där ovan. När vi, för Morris var ju med, kommit en bit undan de förfärliga 1000-watts natriumlampornas grälla ljus och ögat vant sig något, öppnade sig himlen istället med alla sina små stjärneprickar. Den medeltida världsbildens föreställning att ljusprickarna var små titthål in i guds himmel är torts allt ganska tilltalande. Vi vet naturligvis en massa mer om universum än medeltidens människor, men antagligen är det vi inte vet om universum så oerhört mycket mer att skillnaden i kunskap mellan Dante och oss nästan är försumbar. Det vågar jag säga just därför att jag knappt vet nått. Men teleskopet är skoj att ha, om än lite otympligt att flytta.
 
teleskop

Nu har det stått i sitt hörn och mer varit en ovanlig prydnasartikel. Den senast inhandlade stjärnkartan ska tas fram och så får jag försöka leta mig fram mellan galaxerna. Polstjärnan var lätt att hitta ikväll. Karlavagnen i norr och Orions bälte i öster. Om jag skulle försvinna av någon anledning, så kanske jag inte dyker upp förrän vid nästa års julkalender i TV.

I morse var det inga stjärnor, dock. Tät dimma och ett par minusgrader hade gjort alla bilarna till isstoder. Fiaten fick jag upp ena framdörren på. Men eftersom låset hängde sig gick dörren inte att stänga. Lilla Toyotan då, nu var det bråttom med sannolik isgata hela vägen in till Falkenberg. Nix, där hade en massa regndroppar frusit till is precis utanför nyckethålet i dörren. Återstod Yarisen och den gick att öppna. Det var halt, mycket halt, men jag hann med tåget.

Väl hemma igen var det dags för julkort. I år har jag gjort ett i datorn med lite allmän flyttinformation och en och annan bild. Dessa kuvert skulle bara frankeras. Lilia hade också en bunt mer traditionella julkort frankerade med diverse frimärken från någon frimärkssamling. Ett par från Färöarna lyckades jag rädda, men många fina gamla svenska märken fick en sista resa. Tänk så snygga frimärken de gjorde förr, detaljrika, vackra föremål och noggrant avporträtterade storheter. De frimärken jag fick med från Konsum föreställde vår nya kaffekultur, expressomaskiner och allsköns okonst. Men God Jul på er alla. Kom och hälsa på! Det var den enda tillgängliga frimärksvarianten.

krukor

Emily har planterat i de nya "på köpetkrukorna". Det blev rätt bra även om det är ont om färgglada utomhusväxter så här års. Tänk att man har inrett ytterligare ett nybyggt hem, det är knappt man tror det själv. Den här kåken har ju fått en trädgård anlagd och plattor lagda, något som aldrig hänt tidigare när jag själv skule göra det. Kommer vi att ha en inredningsarkitetkt för nästa hus, måntro? Sa han som fortfarande känner sig sugen på utmaningar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback